Hugh Laurie

"Let Them Talk" gavs ut den 9 maj 2011 av Warner Bros. och innehåller 15 låtar, alla klassiker:

Hugh Laurie är överraskande duktig och spelar på skivan piano. Han har till sin hjälp ett gäng duktiga musiker som Allen Toussant, Dr. John och Irma Thomas. Också Tom Jones är med på ett hörn. Han sjunger låt nr. 14. Baby Please Maka a Change. Skivan är fylld av spelglädje och den svänger verkligen. Han är ingen stor sångare men sjunger hyffsat. Man kan föreställa sig att låtarna spelats in på en riktig "Juke Joint" för sådant är soundet. Om inte Hugh hade sin skådespelarkarriär så tror jag han skulle kunna livnära sig på att spela sin blues. Det finns en Special Edition av denna skiva.

Bluesdog Reviewing The Blues

Steve Guyger

"Past Life Blues" gavs ut 1999 och är Steves tredje skiva och är inspelad mellan den andra och tredje september 1997 och utgiven av Severn Records. Steve håller stilen också på denna skiva. En del musikskribenter tycker att skivan är mest en bra skiva för munspelsälskare. Jag tycker att Steve är en förstklassig munspelare, en av de bättre i sin genre som verkligen kan spela och gör det med känsla. Dessutom är han en uttycksfull och bra sångare. Skivan innehåller 14 låtar:

För mer information om Steve Guyger och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189095/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Colin James

"Sudden Stop" gavs ut 1990 av EMI Music Distribution och innehåller 10 låtar:

Sudden Stop är den första skiva jag hörde med Kanadensaren Colin James och sveptes genast av golvet av hans fantastiska låt "Just Came Back" som börjar i lugnt tempo där han spelar national steel guitar för att sedan övergå i "världens ös". Övriga låtar på skivan är också bra om man gillar bluesrock.

För mer information om Colin James och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/192739/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Colin James

"Bad Habits" gavs ut 1995 av Elektra och innehåller 11 låtar:

Colin James är en utmärkt och mångsidig musiker och hyffsad sångare som vågar trycka till med sin lite hesa röst då det behövs. Han sjunger också med känsla. Skivan Bad Habits är bluesrock som det svänger om. Denna skiva skiljer sig inte mycket från hans "Sudden Stop" från 1990.

För mer information om Colin James och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/177853/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Charlie Musselwhite

"Delta Hardware" gavs ut 2006 av Real World Records och innehåller 10 låtar:

Charlie Musselwhite har släppt ytterligare en brilliant skiva. Man förlorar sig lätt i hans musik. Han har sin egen stil och är verkligen en mångsidig artist som behärskar alla bluesstilar.

För mer information om Charlie Musselwhite: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/186176/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Big Bill Morganfield

"Born Lover" gavs ut 2009 av Black Shuck/Viz och innehåller 12 låtar:

Denna platta skiljer sig inte nämnvärt från Morganfields tidigare. Det är fortfarande en njutning att lyssna på honom. Han kan få vilken låt som helst att svänga.

För mer information om Big Bill Morganfield: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/187626/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Brozman

"A Truckload of Blues" gavs ut 1992 på Rounder Records och innehåller 17 låtar:

Detta album är ett av Brozmans bästa. Att han tycker det är kul märks mycket väl i varje låt på plattan. Gitarrspelet är fortfarande mer än strålande, han är verkligen ett musikaliskt geni denna multiinstrumentalist. Att han inte är någon lysande sångare kan vem som helst höra men mig gör det inte så mycket. Plattan får med beröm godkänt.

För mer information om Bob Brozman och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/191187/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Brozman

"Post-Industrial Blues"gavs ut av Ruf Records 2007 och innehåller 15 låtar:

Post-Industrial Blues är Brozmans hittills bästa platta. Här har han gått tillbaka till rötterna även om han använder olika musikaliska instrument som vanligtvis inte används i bluesmusik. Han till och med sjunger bättre än på sina tidigare skivor. Musiker som han har hjälp av på skivan är bland andra Jim Norris på trummor och Stanley Poplin på bas. Denna skiva svänger mer än de tidigare. Hoppas Bob Brozman fortsätter så här så blir i alla fall jag nöjd.

Bob Brozman är Resonatorgitarrernas mästare även om han också spelar mandolin, ukelele och andra strängistrument, kort sagt en multiinstumentalist. Han kan göra saker med gitarren som du inte visste var möjligt. Jag menar att få den att låta som ingen annan. Han reser världen runt för att glädja sin publik. Han strävar hela tiden efter att bli bättre och bättre. Han kan spela i stort sett allt på gitarr och spelar tillsammans med musiker från alla världens hörn bla. Fashing i Stockholm. Han har spelat mycket med Hawaiimusiker. Även om allt han spelar inte är blues så håller hans spel. En önskan är dock att han borde spela mer blues även om det är mycket blues i influenserna så räcker det inte för mig. Han är lika bra på jazz som blues. Han finns också med på diverse artisters skivor. Han är rent ut sagt överdjävlig på slide. Rytmiskt är det inte heller något fel då han verkligen använder sina gitarrer till det yttersta som tex trumma mm. Han berättar historier om musiken och vilket ursprung den har. Europeisk musik är enl. honom mest marschmusik vilket han har rätt i. Detta visar han på sitt sätt genom att räkna takten högt samtidigt som han demonstrerar detta på gitarren. Hans röst är mörk och skrovlig då han sjunger och han tar verkligen i då han betonar något i texten. Bob berikar i alla fall musikvärlden då han på konserter verkligen bjuder på sig själv med humor och värme och har inget problem att göra sig förstådd för bubliken. Han är verkligen en eldsjäl inom sitt område. Den artist som ligger honom närmast vad gäller slidegitarrblues är enligt min mening troligen Catfish Keith.

För mer information om Bob Brozman och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182462/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Whiteley

"Blues Party" gavs ut år 2000 av Borealis Records och innehåller 12 låtar:

Chris (bror till Ken här under) är en mycket kompetent musiker som behärskar flera instrument och sjunger dessutom bra och med känsla. Det jag inte gillar på skivan är att den innehåller lite för mycket blås för min smak. Inga låtar är dåliga och det svänger. Medverkar på skivan gör också Ken och Dan Whiteley.

Bluesdog Reviewing The Blues

Ken Whiteley

"Another Day's Journey" gavs ut 2010 av True North Records och innehåller 13 låtar:

Ken Whiteley är en mycket duktig musiker och en hyffsad sångare. Låtarna på skivan allt från gospel, rock till blues och bluegrass. Ett hopkok alltså dvs. olika influenser som påverkat Whiteley genom åren men kanske framför allt i uppväxten. Med på skivan är Maria Muldaur, Kens bror Chris och Guy Davis får att nämna de kända. Av skivans 13 låtar har Ken skrivit 6 låtar själv och två tillsammans med gitarristen Reggie Harris. Skivan håller inte hela vägen utan endast 3 eller 4 låtar lyfter den till betyget *** (tre stjärnor av 10).

Ken har släppt flera skivor i sitt eget namn, några tillsammans med brodern Chris samt tillsammans med Mose Scarlett och Jackie Washington. Dessa hittar du längre ner här i bloggen.

Bluesdog Reviewing The Blues

R.L. Burnside

"Mississippi Blues" gavs ut 1997 av Arion och innehåller 11 låtar:

R.L. Burnside fick fart på sin karriär sent i livet på 80-talet. Mississippi Blues är kanske den bästa som givits ut med honom. Han har en monotom och rytmisk gitarrstil spelad med sliderör sk. Bottleneck. Det svänger om R.L. och han är nog värd mer uppmärksamhet än han fick under sin levnad. Han avled i Memphis Tennessee 2005.

Bluesdog Reviewing The Blues

Michael Jerome Browne

Låtarna på albumet "Double" spelades in mellan 1998 och 2006 och gavs ut i mars 2008 av Borealis Records. De båda skivorna innehåller 14 respektive 19 låtar:

Cd 1

Cd 2

Michael Jerome Browne är verkligen en storartad gitarrist, sångare och artist. Den första cd'n innehåller till största delen elektrifierad musik men några få undantag. Låt dig inte luras av detta. Den går ändå inte av för hackor. Den visar istället denna artists bredd. På den andra skivan är det med ett undantag bara akustiskt som gäller. Här passar verkligen Michael in, detta är hans element, det är här han hör hemma. Tveka inte utan försök få tag på detta fina svängiga dubbelalbum.

För mer information om Michael Jerome Browne och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/177713/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mose Scarlett, Jackie Washington & Ken Whiteley'

"Sitting On a Rainbow" gavs ut 2003 av Borealis Records och innehåller 17 låtar:

Herrarna Sclarlett, Washington och Whitely är riktiga underhållare och det lyser verkligen igenom på denna skiva. Humöret är glatt och det svänger riktigt ordentligt. Övriga musiker som deltar på skivan är: Victor Bateman på Double Bass, Amos Garrett på Gitarr, Jeff Healey på gitarr, George Koller på Double Bass, David Wall i kör, Ben Whiteley på Double Bass och Chris Whiteley på munspel. "Sitting On a Rainbow är den bästa skivan med dem.

För mer information om Mose Scarlett, Jackie Washington och Ken Whiteley: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/190013/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mose Scarlett, Jackie Washington & Ken Whiteley

"Where Old Friends Meet" gavs ut år 2000 av Borealis Records och innhåller 16 låtar:

Tre mycket duktiga musiker har slagit sina påsar ihop och gjort denna spelglada skiva. Många "gamla fina låtar blir det". De som jag fastnat för är de som är märkta med en * framför titeln.

För mer information om dessa musiker och deras skivor: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/188128/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mose Scarlett

"The Fundamental Things" gavs ut år 2000 av Borealis Records och innehåller 15 låtar:

Detta är Mose Scarletts första skiva och här har han hjälp av bröderna Ken och Chris Whiteley och Jackie Washington som han också givit ut skivor tillsammans med som trio. På The Fundamental Things har jag valt ut 4 av skivans 15 låtar som sticker ut. Dessa är som vanligt märkta med en *.

För mer information om Mose Scarlett och hans musik: Klicka på länken nedanför.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184992/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Various Artists

"Screamin' and Hollerin' the Blues" gavs ut år 2000 av Shanchie Records och innehåller 12 låtar:

Akustisk bluesmusik utförd av några av de bästa i branchen.

Bluesdog Reviewing The Blues

Tim O'Brien

"Cornbread Nation" gavs ut 2005 av Wel och innehåller 12 låtar:

Tim O'Brien är en förstklassisk gitarrist och bra sångare. Några av låtarna på skivan är blueslåtar men med en bluegrass-twist. Hans sätt att spela och sjunga påminner till stora delar om Brad Davis. Det är en bra skiva som är värd att lyssna på.

Bluesdog Reviewing The Blues

Pat Donohue

"Back Roads" gavs ut 2003 av Blue Sky och innehåller 12 låtar:

Pat Donohue är en superbt duktig gitarrist och en bra sångare som spelar och sjunger med inlevelse. Det är inte bara blueslåtar denna skiva innehåller men i vilket fall som helst tycker jag den är mycket bra. Framför allt är ljudkvalliteten alldeles utmärkt.

För mer information om Pat Dohohue och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184432/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mance Lipscomb

Samlingsskivan "Texas Country Blues" gavs ut 2002 och innehåller 18 låtar:

Blueslegenden Mance Lipscomb kunde både spela gitarr och sjunga. Han hade en bra röst för sitt hantverk. Den skulle givetvis låtit lite annorlunda med dagens ljud men likväl bra. Ljudet på denna skiva är mycket bra för att vara en så gammal inspelning. Jag gillar Mance bäst då det bara är han och hans gitarr. Det var med en viss förvåning jag hörde bakgrundsmusiker bakom honom på skivans två sista låtar då han spelar en sin gitarr som är uppmickad. Nej, han var bäst ensam.

För mer information om Mance Lipscomb och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/181418/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Louisiana Red

"Dead Stray Dog" gavs ut 1976 av Labor Records och innehåller 12 låtar:

Då låtarna till Dead Stray Dog spelades in stod Louisiana Red på toppen av sin karriär. Skivan är hans bästa hittills tycker jag. Delvis därför att han som alltid sjunger med känsla men också för att han trivs med det han gör och han gör det bra.

För mer information om Louisiana Red och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182725/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Brother Yusef

"Blues by Reqest" gavs ut 2006 av Fattback Unlimited och innehåller 15 låtar:

Ytterligare en bra skiva med Brother Yusef har sett dagens ljus. Han hänger fortfarande med. En frisk fläkt för alla som gillar snabb och gungande boogie-woogie-blues.

För mer information om Brother Yusef och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189861/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Brother Yusef

"Back at the Crossroads Project" gavs ut 2003 och de 13 låtarna på skivan spelades in 1999:

Brother Yusef som egentligen heter Yusef Hopkins-Olaitan har sin egen stil inom bluesgenren. Han gillar snabba låtar men de svänger verkligen om dem. Han påminner till viss del om Chris Thomas King...i alla fall vad gäller sången. Döm själv!

Bluesdog Reviewing The Blues

J.J. Cale

"5" Gavs ut 1979 av Mercury och innehåller 12 låtar:

5 eller V är enligt min mening J.J. Cales bästa skiva hittills, alltså oöverträffad. Han har ett speciellt sound i sina låtar. Musiken är en blandning av blues, country och rock'n' roll mm. J.J. har en mjuk röst som passar hans musik som handen i handsken. Arrangemangen är utsökta och aldrig för mycket. Lagom är bäst verkar det som han också tycker.

Bluesdog Reviewing The Blues

Wiyos

"Broken Land Bell" gavs ut 2009 av The Wiyos och innehåller 12 låtar:

Alla låtar på skivan är inte blues men det ligger många gånger mycket nära. Hur som helst så svänger det ordentligt. Bandmedlemmarna är utsökt duktiga musiker som klarar alla genres. Lyssna och njut.

För mer information om Wiyos och deras musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/181158/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Margolin

"All-Star Blues Jam" gavs ut i slutet av maj 2003 av Telarc Distribution och innehåller 15 låtar:

Detta är en platta det verkligen svänger om beroende på de musikanter som medverkar tillsammans med Bob Margolin. Dessa är: Carey Bell Harrington på munspel, Tom Brill på munspel och sång, Jimmy D. Lane på gitarr, Pinetop Perkins på piano, Willie "Big Eyes" Smith på trummor och Hubert Sumlin på gitarr.

För mer information om Bob Margolin och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185830/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Roxanne Potvin

"Careless Loving" gavs ut 2004 av Careless och innehåller 10 låtar:

Roxanne Potvin är en duktig sångerska som det svänger om. Hon borde dock sjunga ut, eller ta i lite mer i vissa partier i låtarna. Hon har trots detta en känsla för musiken hon framför vilket hon gör med känsla. Roxannes röst passar verkligen i Jazz och Bluessammanhang. Den påminner lite om Janiva Magness och Karen Lovely...något åt det hållet.....Musiken gav mig mersmak.

Bluesdog Reviewing The Blues

Kelly Joe Phelps

"Slingshot Professionals" gavs ut 2003 av Rykodisc och innehåller 10 låtar:

Detta är Kelly Joes sämsta skiva hittills. Bara en av låtarna få godkänt. Visst är Kelly Joe en begåvad gitarrist och hyffsad sångare men det hjälper inte i detta fall. Om det är blues du är ute efter...köp en annan skiva!

För mer information om Kelly Joe Phelps skivor: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183906/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Del Rey

"X-Rey Guitar" gavs ut år 2000 av Hobemian Records (Del Reys eget bolag) och innehåller 15 låtar:

Del Rey är en utmärkt gitarrist som också spelar ukelele, dock ej på denna skiva. Ingen av låtarna sticker ut så jag avstår från att sätta en stjärna på någon av låtarna. Den svänger i alla fall.

För mer information om Del Rey och hennes skivor: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/180574/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Bibb

Samlingsplattan "Retrospective - Livin', Lovin' & Doin'" gavs ut 2005 av MSI Music Distribution och innehåller 15 låtar:

Detta är ju en samlingsplatta så den bjuder inte på några nyheter. Däremot måste jag säga att jag tycker Eric Bibb är genial. Han framför sina sånger på ett enkelt och okonstlat sätt utan krumbukter. Enkelhet är bäst. Det är en njutning att lyssna till hans låtar. Arrangemangen är alltid genomarbetade men med enkla medel. Han sjunger med känsla och allt känns naturligt. Att flertalet av hans låtar blir hits är inte konstigt. Som sagt Bibb är genial.

För mer information om Eric Bibb och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/188591/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Doug MacLeod

"Brand New Eyes" är inspelad i november 2009, utgiven 2011 av Reference Recordings och innehåller 11 låtar:

Brand New Eyes är inte Dougs bästa platta då den bara innehåller ett par låtar som utmärker sig. Dessa är märkta med en stjärna. Doug är fortfarande en mycket kompetent låtskrivare. Alla plattans låtar är skrivna av honom själv. Låt nr. 4, "Midnight In Mempis" har han skrivit tillsammans med Danny Jesser. För övrigt så låter MacLeod precis som han brukar göra.

För mer information om Doug MacLeod: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183768/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Yank Rachell

"Blues Mandolin Man" gavs ut i år 1986 av Blind Pig och innehåller 9 låtar:

Blueslegenden Yank Rachell var verkligen enastående på många sätt, mästerlig på sin mandolin men också en duktig sångare som sjöng med känlsa. De övriga musikerna på skivan är: Leonard Marsh Jr. på trummor, Sheena Rachell på bas, Peter Roller på gitarr och Peter "Matcat" Ruth. Yank Rachell dog 1997. Alla låtar på skivan är bra och håller hög klass så egentligen borde de alla ha en liten stjärna framför titeln.

Bluesdog Reviewing The Blues

Doug Adamz & Dan Hayes

"Blues Duo" gavs ut 2008 av Blue Skunk och innehåller 10 låtar:

Två gitarrister, två munspelare, multiinstrumentalister...blir bluesduon Doug Adamz och Dan Hayes. Det svänger om dem men de är sticker inte ut något speciellt jämfört med andra bluesartister/duos. Det kan dock vara trevligt att lyssna på dem ibland men jag tycker inte de tillför något nytt. Låtar som jag fastnat speciellt för är som brukligt på min bluesdog märkta med en *.

Bluesdog Reviewing The Blues

Toby Walker

"Cool Hand" gavs ut 2003 av Little Toby Walker och innehåller 15 låtar:

Hyffsad skiva med "The Finger Picking Master" himself. Här har han inte lika skrovlig röst som på de senare skivorna. Låtarna jag fastnat för är märkta med en *.

För mer information om Little Toby Walker: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183248/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Keb' Mo'

"Slow Down" gavs ut av Okeh/550/Epic 1998 och innehåller 13 låtar:

Slow Down är en medelmåttigt bra skiva där ingen av plattans 13 låtar sticker ut. Okej, han är en duktig gitarrist och sångare men blir i längden tråkig att lyssna på.

För mer information om Keb' Mo': Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184238/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Watermelon Slim & The Workers

"The Wheel Man" gavs ut av Northern Blues Music 2007 och innehåller 14 låtar:

Watermelons Slim har inte lyckats lika bra med denna skiva som med de andra jag skrivit om. Skillnaden är dock inte särskilt stor. Ingen av plattans 14 låtar sticker ut och det känns lite som skivan är sammaställd i all hast. Missförstå mig rätt, den svänger ändå men kunde varit bättre.

För mer information om Watermelon Slim och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189438/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Watermelon Slim & The Workers

"Watermelon Slim & The Workers" gavs ut 2006 av Northern Blues Music och innehåller 14 låtar:

Denna skiva är helt lysande. Watermelon Slim (Bill Homans) fortsätter göra bra skivor. Lyssna och njut!

För mer information om Watermelon Slim: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184763/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Rory Block

Liveskivan "Women in (E)Motion" gavs ut av Tradition & Moderne i november 2002 och innehåller 20 låtar:

Detta är den första riktigt lyckade skivan sedan Best Blues & Originals, Vol. 2. och den håller samma höga klass. Bara ett par låtar som inte passar in men för övrigt är skivan mer än ok.

För mer information om Rory Block och hennes musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189397/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Rory block

"Shake 'Em on Down: A Tribute to Mississippi Fred McDowell" gavs ut den 28 mars 2011 av Stony Plain och innehåller 12 låtar:

Denna skiva med Rory känns tung och alla låtar är mer eller mindre stökiga och entoniga. Visst är hon en duktig gitarrist men det vore kul om det svängde lite också.

För mer information om Rory och hennes musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185481/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mollie O'Brien & Rich Moore

"Saints & Sinners" gavs ut 2010 av Remington Road och innehåller 13 låtar:

Den här skivan är inte riktigt lika bra som 900 Baseline då denna inte är lika bluesig, men den duger ändå. Här är det inte heller bara Mollie och Rich som lirar och sjunger utan skivan är fylld av olika instrument spelad av olika musiker. Detta är en svängig platta som jag verkligen rekommenderar.

För mer information om Mollie och Rich musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189322/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mollie O'Brien & Rich Moore

Liveplattan "900 Baseline gavs ut 2008 och innehåller 10 låtar:

Makarna Mollie och Rich har spelat ihop länge vilket verkligen hörs på deras skivor. Denna skiva är verkligen ett bevis på detta då det bara är dessa två som står för musiken. Molly med sin uttrycksfulla, fylliga och vackra rörst och Rich med sin egen gitarrstil som jag verkligen är imponerad av. Bättre än så här blir det nog inte...har jag skrivit förr med tycker det ändå. Nu ska det ju i ärlighetens namn nämnas att alla låtar inte är blues men det gör mig inget för hela skivan är utmärkt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Hans Theessink

"Baby Wants To Boogie" gavs ut 1987 av Flying Fish och innehåller 10 låtar:

Detta är ytterligare en bra skiva med Hans Theessink. Höjdpunkterna är markerade med en *

För mer information om Hans Theessink och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182362/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Little Mack Simmons

"Somewhere on Down the Line" gavs ut 1999 av Electro-Fi Records och innehåller 11 låtar:

Sångaren och munspelaren Little Mack Simmons har lyckats skapa en svängig platta där han och bandet framför låtarna på ett avlappnat men känslofullt sätt. Little Mack en duktig sångare med bra röst, har en härlig känsla för bluesen samt är också en skicklig munspelare.

Bluesdog Reviewing The Blues

Janiva Magness Band

"My Bad Luck Soul" gavs ut av Blues Leaf Records år 1999 och innehåller 13 låtar:

Janiva Magness behöver inte någon presentation då hon nu är riktigt etablerad i bluesbranchen. Hon kan verkligen sjunga och gör det med inlevelse och känsla. Tyvärr sjungs en del låtar av en manlig bandmedlem vilket gör skivan lite sämre.

För att läsa mer om Janiva Magness och hennes musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189122/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Catfishfry

"13 In 5" gavs ut 2011 av Catfish Productions och innehåller 13 låtar:

Catfishfry är en begåvad bluesgitarrist som också har en bra röst. Han är en frisk fläkt i branchen och kommer säkerligen göra sig hörd i framtiden.

Bluesdog Reviewing The Blues

8 Ball Aitken

"Behind the 8 Ball" gavs ut 2006 av BRP och innehåller 13 låtar:

8 Ball Aitken är en duktig och mångsidig gitarrist som klarar olika stilar och han är också en hyffsad sångare. Alla låtar han framför är inte ren blues men något åt det hållet. Höjdarna på denna platta är markerade med en*.

Bluesdog Reviewing The Blues

Dave Riley & Bob Corritore

"Lucky To Be Living" gavs ut 2009 av Blue Witch Records och innehåller 10 låtar:

Gitarristen och sångaren Dave Riley är duktig på sitt intrument och har en skrovlig röst som passar bra till denna typ av musik. Tillsammans med den mycket duktige munspelaren Bob Corritore har Dave Riley skapat en bra och svängig platta.

Bluesdog Reviewing The Blues

Gary Primich

"Ridin' The Darkhorse" gavs ut 2006 av Electro-Fi Records och innehåller 15 låtar:

Gary Primich är en mycket kompetent munspelare men också en duktig sångare som sjunger med känsla. Han kan också skriva låtar och nio av plattans låtar är skrivna av honom själv. Detta är en svängig platta fylld av olika genres, Rockabilly, Blues-rock och Rock & Roll. Låt dig väl smaka!

Bluesdog Reviewing The Blues

Janiva Magness

"Use What You Got" gavs ut 2003 av Blues Leaf Records och innehåller 13 låtar:

En medelmåttg platta med hyffsade låtar men jag hade gärna sett att saxofonen och de andra blåsistrumenten lämnats utanför studion.

För mer information om Janiva Magness: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189115/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Janiva Magness

"The Devil Is An Angel Too" gavs ut 2010 av Alligator Records och innehåller 12 låtar:

Janivas nya halsband innehåller några fina pärlor som är märkta med en *.

För mer information om Janiva Magness och hennes skivor: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189114/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Janiva Magness

"Blues Ain't Pretty" gavs ut 2001 av Loose Leaf Records och innehåller 14 låtar:

Blues Ain't Pretty innehåller inga direkta nyheter, Janiva Magness låter som hon brukar. Skivan är inte dålig på något sätt men ingen låt sticker ut mer än någon annan.

För mer information om Janiva Magness och hennes musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184041/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Karen Lovely

"Still The Rain" gavs ut 2011 av Pretty Pear och innehåller 13 låtar:

Karen är en mycket kompetent och duktig sångerska med mycket uttrycksfull fyllig röst som klarar av att förmedla känslor men jag önskar att hon ibland skulle sjunga ut riktigt ordentligt för jag saknar det där riktiga trycket i rösten. Det blir lite mycket att lyssna på en hel skiva med henne. I alla fall på gällande denna skiva. Hon omger sig med duktiga musiker vilket gör den bättre. Däremot blir jag less på den gnälliga sologitarren som låter likadant i alla låtar.

Bluesdog Reviewing The Blues

Various Artists

"Back Porch Blues" gavs ut 1997 av Kingsnake och innehåller 15 låtar:

Hyffsat bra akustisk bluesplatta med medelmåttiga artister. Ingen låt/artist sticker ut mer än någon annan.

Bluesdog Reviewing The Blues

Spikedrivers

"The Spikedrivers" gavs ut 2006 av Spikedrivers och innehåller 12 låtar:

En hyffsad platta med Spikedrivers. Ingen av låtarna sticker ut mer än någon annan. De bästa låtarna enl. mig själv är märkta med en *.

För mer information om Spikedrivers: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189098/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Spikedrivers

"Gather Round" gavs ut 2009 av Spikedrivers och innehåller 14 låtar:

Gather Round är en riktig skräpplatta. Om det är blues man söker så skippa inköp av denna skiva. Låtarna är inte dåliga utan visar snarare lyssnaren vilka månsidigt duktiga musiker som spelar i Spikedrivers. Skivan innehåller en salig blandning av genres Americana, Country, Folk mm. mm. Svårt att definiera.

För mer information om Spikedrivers: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189097/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Spikedrivers

"Ain't It Real" gavs ut 2005 av Scratchy Records och innehåller 15 låtar:

Musikerna i Spikedrivers är verkligen mångsidiga och duktiga då de behärkar blues, folk, country och jazz mm. Plattans höjdpunkt tycker jag är låten Two Left Feet.

För mer information om Spikedrivers och deras musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189096/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Spikedrivers

"Bluetrash" gavs ut 2003 av Scratchy Records och innehåller 14 låtar:

Denna skiva är en av de bättre med Spikedrivers. Alla låtar har något eget eftersom också Spikedrivers har något eget. Bluetrash är en av de bluesigare som trion givit ut. Garbage Man Blues har en rolig men typisk bluestext. Lyssna och döm själv!

För mer information om Spikedrivers och deras musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185727/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Steve Guyger

"Last Train to Dover" gavs ut 1997 av Hot Productions och innehåller 13 låtar vara av alla utom låt nr. 4 är skrivna av honom själv:

Munspelaren, sångaren och låtskrivaren tillika Paul Oschers kompis Steve Guyger är verkligen en duktig musiker. Detta är en riktigt bra skiva han åstadkommit. Ungefär hälften av låtarna är instrumentala med det gör absolut ingenting. Dock föredrar jag låtarna där han sjunger. En svängig platta av en duktig bluesmusiker som kommer att ligga på topp bland bluesartister länge om han får ha hälsan.

För mer information om Steve Guyger och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178689/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Paul Oscher

"Bet on the Blues-Limited Edition" gavs ut 2011 av Blues Fidelity och innehåller 15 låtar:

Också denna skiva visar sig hålla samma höga nivå som de andra utgivna i hans namn. Paul har under en del av 1970-talet gått under artistnamnet Brooklyn Slim. Några av de bästa låtarna ovan är märkta med en *. Ida Mae är en riktig höjdarlåt där Paul lirar 12-strängad gura med bravur. Något distad men bland det bästa jag hittills hört. Måste verkligen betona att den verkligen svänger. Robin Lee likaså.

För mer information om Paul Oscher och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/189093/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Paul Oscher

"Alone With the Blues" gavs ut 2001 av Electro-Fi Records och innehåller hela 17 låtar:

7 av låtarna är skrivna av Oscher själv resten är traditionella eller skrivna av andra. Han är en duktig låtskrivare. Multiinstrumentalisten Paul Oscher är verkligen mästerlig på alla de instrument han behärskar. Han har ett skönt sound som jag gillar på alla sina skivor. Sjunga kan han också vilket han gör med känsla. Han är en av få vita artister som låter svart. Men han har bra grunder att stå på eftersom han spelat tillsammans med några av de stora som t.ex Muddy Waters mfl.

För mer information om Paul Oscher och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182209/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Josh White Jr.

In Tribute to Josh White: "House of the Rising Son" gavs ut 1999 och innehåller 12 låtar:

Josh White har varit i rampljuset sedan han som 4-åring uppträdde tillsammans med sin berömde far blueslegenden Josh White. Han är en duktig gitarrist som sjunger med inlevelse och känsla och hans frasering får fram det där lilla extra i texterna som får en att se bilder för sitt inre. Han för helt klart sin fars arv vidare.

Bluesdog Reviewing The Blues

Lost Jim

"Sings & Plays Mississippi John Hurt" gavs ut 2005 av Alabama Jubilee Music och innehåller 12 låtar:

Lost Jim är en duktig fingerpicker och hyffsad sångare med behaglig röst. Hans versioner av John Hurts låtar är utförda med respekt för originalet.

Bluesdog Reviewing The Blues

Delta Flyers

"On The Levee Road" gavs ut 2008 av White Cat och innehåller 10 låtar:

Delta Flyers består av sångaren Stevie DuPree (låter lite som William Homans (Watermelon Slim) och Gitarristen Jack Saunders (Mycket duktig) och är verksamma i Houston, Texas. Rich DelGrosso spelar mandolin i låtarna Dancin' With The Devil och Aidie Jean. Svängig platta med höjdarlåtan These Blues.

Bluesdog Reviewing The Blues

Koerner, Ray & Glover

"Lots More Blues, Rags And Hollers" gavs ut 1964 av Red House Records och innehåller 16 låtar:

Detta är en alldeles lysande bra skiva med Spider John Koerner gitarr och sång, Dave Ray på munspel och Tony Glover på gitarr. Förstautgåvan är som sagt ovan utgiven 1964 innehåller då 21 låtar. Denna utgårva är från 2000-talet och innehåller bara 16 låtar. Detta är en av de bästa akustiska bluesplattor jag lyssnat på, och då har jag hört väldigt mycket blues.

Bluesdog Reviewing The Blues

Hard Pushin' Papa

"Hard Pushin' Papa" gavs ut 2009 av Hard Pushin' Papa och innehåller 16 låtar:

Hard Pushin' Papa består av Pat Johnson på gitarr och mandolin, Glen Crotty på trummor och Matthew Wilson på tuba. En svängig platta med duktiga musiker. Pats starka sida är inte sången men den duger.

Bluesdog Reviewing The Blues

Someday Baby

"Backbone Move" gavs ut 2006 av Flaming Cheese och innehåller 17 låtar:

Denna svängiga trio kommer ifrån Budapest i Ungern. Detta är deras första platta som innehåller gamla bluesklassiker vilka gruppen framför med bravur. Sångaren låter som sångaren i den norska duon Jolly Jumper & Big Moe.

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Bibb

"Natural Light" gavs ut 2003 av EarthBeat och innehåller 13 låtar:

Denna platta får räknas som en genomsnittlig utan några större överraskningar. Lucky Man Rag tillhör de bättre låtarna.

För mer information om Eric Bibb och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/186142/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Smither

"Leave the Light On" gavs ut av Signature 2006 aoch innehåller 12 låtar:

Chris Smither är just Chris Smither. Han låter som han alltid har låtit. Han är en utmärkt gitarrist men sämre sångare. Han låter ibland sluddrande ungefär som han är på väg att somna (i alla fall på äldre dagar). Plattans höjdpunkt är låten Blues in the Bottle.

För mer information om Chris och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/181898/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Front Porch Swing

"The Back Room Sessions" gavs ut 2008 av Flat Five Press & Recording Co. och innehåller 12 låtar:

Scott Perry på gitarr, ukelele och sång, Tom Ohmsen på mandolin och Bob Thomas på ståbas, och saxofon. Scott är ingen vidare sångare men tillsammans med Tom och Bob så låter det bättre. Musiken svänger i alla fall.

Bluesdog Reviewing The Blues

Tony Joe White

"The Shine" gavs ut av Munich Records 2010 och innehåller 10 låtar:

En utmärkt och lågmäld skiva med blandning av elektrisk gitarr och akustiska nylonsträngade gitarrer i skön kombination men fina harmonier. En mogen skiva från en levande legend. Enda låten som inte passar in på skivan är Strange Night. Låten är inte dålig men är annorlunda än de andra.

Läs mer om Tony Joe White och hans musik genom att klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/188261/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Suitcase Brothers

"Living with the Blues" gavs av Gut aztelupeko Hotsak 2002 och innehåller 12 låtar:

Suitcase Brothers är spanjorerna Pere Puertas på gitarr och Victor Puertas på munspel. De är båda mycket duktiga och kompetenta musiker. De har åstadkommit är en Svängig debutplatta.

Bluesdog Reviewing The Blues

Hank & Nick

"The Vegas Tapes" gavs ut 2006 av Tangent Boy och innehåller 11 låtar:

En gitarr, ett munspel och sång är allt som behövs för att kusinerna Hank Mowery (munspel) och Nick Evans Mowery (gitarr) ska få det att svänga. Och svängt har det verkligen gjort under de ca. 20 de arbetat tillsammans.

Bluesdog Reviewing The Blues

Hawkeye Herman

"Blues Alive" gavs ut 1997 av Michael Herman själv och innehåller 14 låtar:

Michael "Hawkeye Herman" är en riktig artist eller som man säger i branchen "The Real Deal". Detta visar han på denna skiva där han framför låtar med engagemang och känsla. Go Hawkeye!

För mer info om Hawkeye Herman och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/187499/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Tony Joe White

"The Beginning" gavs ut 2001 av Audium Entertainment och innehåller 11 låtar:

En skiva med låtar i akustisk tappning att förlora sig i. Låtarna får en att drömma sig bort. Plötsligt finner man sig vara någon annanstans. Jag gillar verkligen Tonys sätt att spela gitarr och han spelar också munspel på skivan. Han är fullkomligt strålande.

Bluesdog Reviewing The Blues

Peter Lang

"Testament" gavs ut 2008 av Horus Records och de 16 låtarna på skivan är inspelade mellan 1979-2006:

Klassiska blueslåtar framförda med respekt för originalen, ett homage till de gamla "Bluesgubbarna".

Bluesdog Reviewing The Blues

Gaye Adegbalola

"Gaye Without Shame" gavs ut 2008 av Hot Toddy och innehåller 18 låtar:

Gaye är som sagts tidigare en duktig artist både då hon ingår i gruppen Saffire, The Uppity Blues Women och då hon är sin egen artist. De bäst låtarna är också på denna skiva de där hon spelar steel guitar eller akustisk gitarr.

För mer information om Gaye Adegbalola: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/188215/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Gaye Adegbalola

"Bitter Sweet Blues" gavs ut i oktober 1999 av Alligator Records och innehåller 14 låtar:

Gaye Adegbalola är en av medlemmarna i Saffire, The Uppity Blues Women men har också en egen karriär att värna om. Hon är väldigt begåvad både då det gäller att skriva låtar, texter och att spela gitarr. De bästa låtarna på denna skiva är de där hon spelar steel guitar eller akustisk gitarr, då svänger det.

Bluesdog Reviewing The Blues

Mose Scarlett, Jackie Washington, & Ken Whiteley

"We'll Meet Again" gavs ut 1999 av Borealis Records och innehåller 14 liveinspelade låtar:

Scharlett, Washington och Whiteley är fina underhållare och ypperligt duktiga musiker. Alla låtar på skivan är inte blues men svänger ändå. Höjdarlåtar är: Winin' Boy Blues, Diddy Wah Diddy, Goin' To German och I got Mine.

Bluesdog Reviewing The Blues

Corey Harris & Henry Butler

"Vü-Dü Menz" gavs ut år 2000 av Alligator Records och innehåller 15 låtar:

Corey och Henry spelar och sjunger utmärkt tillsammans. Skivan svänger!

Bluesdog Reviewing The Blues

Junior Wells

"Come on in This House" spelades in 1996 och gavs ut i februari 1997. Den innehåller 14 låtar:

Junior Wells är en levande legend. Denna skiva är en av de bästa med Junior Wells och det svänger ordentligt om den. Junior har här hjälp av slidegitarristerna Corey Harris, Tab Benoit, Alvin Youngblood Hart, Sonny Landreth, Bob Margolin, John Mooney och Derek Trucks.

Bluesdog Reviewing The Blues

Choo Choo Charlie Williams & Baltimore Red Jones

"Gutbucket Blues" gavs ut år 2000 av BMI och innehåller 14 låtar:

Båda dessa herrar är mycket duktiga på sina instrument, munspel och gitarr. Baltimore Red Jones är också sångaren på skivan. Han räds inte att ta i och låter lite grand som Dave Van Ronk ibland. Det svänger om denna duo.

Bluesdog Reviewing The Blues

Sonny Moorman

"Live at the Cincy Blues Fest" gavs ut 2007 av Atlas och innehåller 13 låtar:

Sonny är en duktig gitarrist och hyffsad sångare. Han tycker om att spela live vilket han visar på denna skiva som det svänger om.

Bluesdog Reviewing The Blues

Diamond Jim Greene

"Just A Dream" gavs ut 1995 av Black Magic och innehåller 16 låtar:

Jim Greene är en utmärkt gitarrist med egen stil som sjunger med känsla och darr i rösten. Han är inte rädd för att ta i då det behövs.

Bluesdog Reviewing The Blues

Luther Johnson

"They Call Me the Popcorn Man" gavs ut 1975 och innehåller 13 låtar:

Luther Johnson hade en skön stil både vad gäller gitarrspel och sång, han spelade och sjöng med känsla. Gitarrstilen på denna skiva är riffs och slingor mellan textraderna som det gungar härligt av.

Mer information om Luther Johnson och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183667/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Taj Mahal

"Taj's Blues" gavs ut 1992 av Columbia/Legacy och innehåller 12 låtar:

Det är svårt att inte ha med Taj Mahal här då han har gjort så väldigt mycket inom bluesen under sin långa karriär. Jag har ärligt talat lite svårt för Taj Mahal, inte för att han är dålig för det är han absolut inte men han är stökig och jag föredrar hans musik då han spelar på en resonatorgitarr. Annars är det vanligt att han har ett annat (vet inte vad ljudet kallas) syntetiskt och överdrivet gitarrljud i många låtar. Han är annars en bred artist som är väldigt musikalisk.

Bluesdog Reviewing The Blues

Pinetop Perkins & Hubert Sumlin

"Legends" gavs ut 1998 av Telarc Distribution och innehåller 11 låtar:

En bra platta med två bra musiker. Det svänger.

För mer information om Pinetop Perkins: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/187627/1/0

För mer information om Hubert Sumlin: följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185917/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Carey Bell, Lazy Lester, Raful Neal & Snooky Pryor

"Superharps II" gavs ut 2001 av Telarcs Distribution och innehåller 13 låtar:

Denna platta håller tyvärr inte samma klass som föregångaren. Det räcker med att ha den första av dessa två skivor.

Bluesdog Reviewing The Blues

James Cotton, Billy Branch, Charlie Musselwhite & Sugar Ray Norcia

"Superharps" gavs ut 1999 av Telarc Distribution och innehåller 11 låtar:

4 storheter inom munspelsbluesen på samma skiva. Så är det på "Superharps". Alla spelar dock inte samtidigt i samtliga låtar utan en eller några samtidigt. Bakom sig har de bra musiker.

Bluesdog Reviewing The Blues

James Cotton

"Fire Down Under the Hill" gavs ut år 2000 av Telarc Distribution och innehåller 10 låtar:

James Cotton var då skivan släptes 65 år gammal. Han har på gamla dar en skrovlig röst som om han käkat taggtråd. Han har sina duktiga musiker bakom sig och visar på skivan att gubben fortfarande kan.

För mer information om James Cotton och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185951/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Snooky Pryor

"Shake My Hand" gavs ut 1999 av Blind Pig Records och innehåller 11 låtar:

En svängig platta med en gammal Snooky Prior. Han gör bra ifrån sig trots detta. Han är en förvånansvärt bra sångare. Det svänger och han har bra musiker bakom sig. En låt på plattan är instrumental nämligen Jump for Joy. Snooky dog 2006.

För mer information om Snooky Pryor och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/187648/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Johnny Shines & Snooky Pryor

"Back to the Country" gavs ut 1991 av Blind Pig Records" och innehåller 15 låtar:

Skivan innehåller en uppsjö av fina låtar. Dessa båda herrar Shines och Pryor var gamla redan då denna skiva spelades in. Shines kunde inte spela gitarr i alla låtar pga en tidigare stroke. Istället hoppade Kent Du Chaine och John Nicholas in för honom. Skivan är trots detta genomgående bra.

Bluesdog Reviewing The Blues

Pinetop Perkins & Willie "Big Eyes" Smith

"Joined at the Hip" gavs ut 2010 av Telarc International och innehåller 13 låtar:

Dessa två musiker har arbetat tillsammans till och från i ca. 40 år. Detta är den första skiva de gör tillsammans. Pinetop var vid inspelningstillfället av skivan 96 år gammal. Johnny Shines avled 1992 och Pinetop Perkins avled i sömnen i mars 2011.

Bluesdog Reviewing The Blues

Big Bill Morganfield

"Blues in the Blood" gavs ut 2003 av Blind Pig Records och innehåller 12 låtar:

Detta är ytterligare en i raden av hyffsade plattor av och med Big Bill Morgansfield.

Bluesdog Reviewing The Blues

Big Bill Morganfield

"Ramblin' Mind" gavs ut 2001 av Blind Pig Records och innehåller 14 låtar:

På denna platta bjuds på skön musik, även några akustiska låtar finns med. Taj Mahal, Billy Branch, Paul Oscher, Pinetop Perkins, Bob Margolin och Willie "Big Eyes" Smith medverkar också på några spår.

Bluesdog Reviewing The Blues

Big Bill Morganfield

"Rising Son" gavs ut 1999 av Blind Pig Records och innehåller 12 låtar:

Rising Son är en utmärkt bra platta. Morganfield är en utmärkt gitarrist och sjunger också med känsla med sin djupa stämma. Inte för att han har basröst men rösten får stor plats i bröstet. När jag lyssnade på den för första gången hittade jag många likheter mellan Morganfield och Bob Margolin. När jag sedan läste vilka musiker som är med på plattan visade det sig att just bluesgitarristen och sångaren Bob Margolin är med tillsammans med andra storheter som mulitinstrumentalisten Paul Oscher och pianisten Pinetop Perkins. Big Bill Morganfield är för övrigt son till den mycket kände bluesfantomen Muddy Waters.

Bluesdog Reviewing The Blues

Asylum Street Spankers

"God's Favorite Band" gavs ut 2009 av Yellow Dog Records och innehåller 11 låtar:

Ytterligare en platta med den underhållande gruppen Asylum Street Spankers har sett dagens ljus. Denna gång gör titeln "Gods Favorite Band" skäl för namnet. Gud är på något sätt inblandad i samtliga låtar.

För mer information om Asylum Street Spankers och deras skiva "Mercurial" följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185583/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Joe Beard

"Dealin'" gavs ut år 2000 av Audioquest Records och innehåller 13 låtar:

Joes karriär startade sent för att han prioriterade sina barns uppväxt i första hand. Han är en duktig gitarrist och sångare. Han får på skivan hjälp av Per Hanson på trummor, Bruce Katz på piano, Jerry Portnoy på munspel samt Duke Robillard på gitarr. Höjdpunkten på plattan är "You Don't Love Me Anymore" som verkligen gungar.

Bluesdog Reviewing The Blues

Hawkeye Herman

"It's All Blues to Me" gavs ut 2004 av Topaz Productions och innehåller 15 låtar:

Ännu en bra skiva med Hawkeye. Ända abret är låt nr. 10 (om man nu kan kalla den för en låt) då Hawkeye berättar en historia om varför apan håller sig i trädet. Kul historia berättad på ett kul och engagerande sätt. Skulle ändå uppskattat en riktig blueslåt istället.

För mer information om Hawkeye och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/187498/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Hawkeye Herman

"Everyday Living" gavs ut 2004 av Topaz Productions och innehåller 12 låtar:

Michael "Hawkeye" Herman har ett väldigt avslappnat och naturligt förhållande till sin musik. Han är en självlärd gitarrist som gärna berättar anekdoter för publiken vilken han också gärna vill få med på ett hörn. Han är lekfull med glimten i ögat och bjuder verkligen på sig själv. Han reser också runt och presenterar sin musik i för yngre barn i skolorna i USA vilket är mycket uppskattat.

Bluesdog Reviewing The Blues

Live Bait

"Willie And The String Band" gavs ut i april 2007 av Live Bait och innehåller 14 låtar:

Ett mycket livfullt album av en mycket musikalisk trio som spelat tillsammans sedan början av 80-talet. Medlemmarna är: Dave Hackbarth på bas, Gregg Nybo på Gitarr och Pete Jonsson också på gitarr. Här talar vi om riktigt sväng. Arrangemangen är utmärkta och stereobilden är alldeles utmärkt. Bered dig på sväng i den högre skolan.

Bluesdog Reviewing The Blues

Leon Redbone

"Double Time" gavs ut 1977 av Warner och innehåller 11 låtar:

Utmärk album med utmärkta låtar utförda med stil och elegans a la Leon Redbone.

Bluesdog Reviewing The Blues

Leon Redbone

"Great Hits Live" gavs ut i juni 2006 av San Juan Music Group Ltd. och innehåller 17 låtar:

Många bra klassiska blueslåtar här. Lite mycket joddlande och mumlande men charmigt likväl. Pupliken stortrivs liksom även Leon gör. Stämningen smittar av sig på lyssnaren av denna skiva. Kort sagt: Det svänger!

Bluesdog Reviewing The Blues

Leon Redbone

"On the Track" gavs ut 1975 av Warner Bros. och innehåller 11 låtar:

Detta album är ett av de bättre med Leon. Det innhåller inte så mycket mumlande och joddlande i låtarna. Det svänger i alla fall som vanligt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Leon Redbone

"Champagne Charlie" gavs ut 1978 av Warner Bros. och innehåller 10 låtar:

Leon Redbone har en skön stil, mycket laidback och med en röst som passar till det han sjunger eller nynnar som han också brukar göra i låtarna. Han är även en hejare på att vissla. Tydligen kan han även teckna och måla då han har gjort skivomslaget själv. Till sin hjälp har Leon Ken Whiteley på banjo och tvättbräda och brodern Chris Whiteley spelar trumpet.

Bluesdog Reviewing The Blues

Leon Redbone

"Any Time" gavs ut 2001 av Blue Thumb Records och innehåller 13 låtar:

Leon låter precis som han alltid låtit. Inga nyheter på denna skiva. Men samtidigt gör han det han gör så storartat så fler ord är överflödiga.

Bluesdog Reviewing The Blues

Leon Redbone

"Branch to Branch" gavs ut 1981 av Atco och innehåller 11 låtar:

Leon Redbone är gitarristen och sångaren som på något konstigt sätt hamnat i skymundan. Han är underskattad men enligt min mening så har han tillfört bland annat bluesen nyinspelning av ett stort antal halvt glömda låtar. Dem framför han på sitt eget sätt med glimten i ögat (om man kunde se dem bakom glasögonen) men det hörs att han gillar det han gör. Och som jag brukar säga: Det svänger om Leon Redbone.

Bluesdog Reviewing The Blues

Mike Auldridge

"Dobro/Blues and Bluegrass" gavs ut 2002 av Takoma och innehåller 25 låtar. Skivan är en sammanslagning av två digare utgivna skivor Med Auldridge. Låtarna på skivan är:

Det är väl inte särskilt mycket blues på denna skiva men för oss som gillar dobrogitarr och den typ av musik som brukar spelas på en sådan gitarr är det inte fel att lyssna på skivan ibland.

Bluesdog Reviewing The Blues

Stevie Ray Vaughan & Double Trouble

"In Step" gavs ut 1989 av Epic/Legacy och innehåller 14 bortsett från nr. 11 där SRV pratar.

Stevie Ray Vaughan är just Stevie Ray Vaughan. Behövs det sägas mer?...Nej!

Bluesdog Reviewing The Blues

Power & White

"Power & White" gavs ut 2010 av Phantom och innehåller 10 låtar:

Brendan Power heter Munspelaren och Andrew White är gitarristen och sångaren. Båda dessa herrar kompletterar varandra utmärkt. Båda härstammar från Nya Zealand och det var där de träffades. Varannan låt på skivan är instrumental. De låtar med en * framför är de låtar jag finner vara extra bra.

Bluesdog Reviewing The Blues

We Happy Few

"Empty Boxes" gavs ut av We Happy Few 2010 och innehåller 12 låtar:

We Happy Few bildades i London 2007. Fingerstyle -och slidegitarr samt bas är några av ingredienserna som ingår i denna engelska, pudding fylld av svängig countryblues. Låt väl smaka.

Bluesdog Reviewing The Blues

Andrew Swann

"Southside Blues" gavs ut 2007 och innehåller 13 låtar:

Anrew Swann fortsätter med sin lugna blues och det sköna kompet bakom låtarna.

Bluesdog Reviewing The Blues

Andrew Swann

"Nasty Cook" gavs ut 2005 av Elwood och innehåller 15 låtar:

Andrew är inte killen som varken svävar ut eller sjunger ut. Både han och musiken är väldigt soft och laid-back.

Bluesdog Reviewing The Blues

Norton Buffalo & Roy Rogers

"Roots Of Our Nature" gavs ut 2002 av Blind Pig Records och innehåller 13 låtar:

Norton och Rogers har gjort bättre skivor tillsammans. Denna har bara 3 låtar som sticker ut lite extra. Mycket till blues är det inte fråga om.

För mer information om Norton och Roy: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/179184/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Rick Tobey

"Chickenhead Blues" gavs ut 2004 av Louisiana Red Hot/Peggy Saw Us och innehåller 13 låtar:

Rick är en mycket skicklig gitarrist med en bedrövlig sångröst. Starkt av honom att sjunga i alla fall. Jag upplever honom som lite stökig i sitt musicerande. Plattan innhåller inga direkta höjdare.

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Sardinas

"Treat Me Right" gavs ut 1999 av Evidence och innehåller 14 låtar:

Om det är drag och pedalen i botten så är Eric Sardinas artisten för dig. För här är det verkligen drag det handlar om. Han är en duktig gitarrist och spelar även akustisk gitarr i låtarna "Cherry Bomb", "Goin' to the River" och "Sweetwater Blues". På skivan får han hjälp av Hubert Sumlin och Johnny Winter.

Bluesdog Reviewing The Blues

Stevie Ray Vaughan & Double Trouble

"Live at Carnegie Hall" gavs ut 1984 av Epic och innehåller bortsett från John Hammonds intro 13 låtar:

2. Scuttle Buttin'

3. Testify

4. Love Struck Baby

5. Honey Bee

6. Cold Shot

7. Letter to My Girlfriend

8. Dirty Pool

9. Pride and Joy

10. The Things That I Used to Do

11. C.O.D.

12. Iced Over

13. Lenny

14. Rude Mood

Stevie Ray Vaughan var en riktig "Gun Slinger" eller bluesens egen Lucky Luke bortsett från det öde han gick till mötes. Men som jag tidigare sagt så var han unik. Njut av draget på skivan och smittas av atmosfären.

Bluesdog Reviewing The Blues

John Lee Hooker

"Chill Out" gavs ut 1995 av Point Blank och innehåller 12 låtar:

Chill Out är en lugn och lågmäld skiva som ju namnet också anger. John Lee behöver ju ingen vidare presentation utan låter helt enkelt som han brukar göra. Han får här hjälp av Carlos Santana, Roy Rogers och Van Morrison.

Bluesdog Reviewing The Blues

John Lee Hooker

"Jazz & Blues Collection gavs ut 1995 och innehåller 18 låtar:

Låtarna är inpelade i Chicago åren 1955-1957, 1959-1962, och 1964.

Bluesdog Reviewing The Blues

John Lee Hooker

Låtarna på skivan "House of the Blues" gavs ut 1960 av MCA/Chess men spelades in 1951-1954. Skivan gavs också ut 1989.

Vad kan man säga? John Lee Hooker hade sin speciella, sköna stil.

Bluesdog Reviewing The Blues

Billy Goodman

"Blues" gavs ut 2002 av Goodman Records, alltså på hans eget bolag. Den innehåller 12 låtar:

Amerikanen Billy Goodman är en mycket kompetent gitarrist och också en ganska bra sångare. Han har arbetat med bland andra Jorma Kaukonen vilket går att höra tydligt i t.ex låten Hesitation Blues där Goodman spelar den som om den spelats av Kaukonen själv. Lyssna på en låten med Kaukonen och jämför med Billys version så märker du hur tydligt det är.

För mer info om Billy Goodmans skivor: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/179738/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Box Fox

"Primarily Blue" gavs ut på Barking Fox av Robert Fox (Box Fox) 2000 och innehåller 14 låtar:

Robert Fox är den mycket duktige New York-födde fingerpickern som spelat med och lärt sig av musiker som Rev. Gary Davis, Dave Van Ronk, Brownie McGhee och Jorma Kaukonen. Vad gäller hans sång så finns det en hel del mer att önska. Inte att han sjunger direkt dåligt men det behövs mer nyanser och mer inlevelse och han behöver sjunga ut ordentligt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Richard Ray Farrell

"Bohemian Life" gavs ut 2003 av Blue Beat och innehåller 16 låtar:

Detta är inte en av Richards bättre skivor. Här varvas elektrisk blues med några få akustiska låtar. Jag tycker han gör sig bäst med en gitarr och sitt munspel. Jag gillar inte hans sätt att sjunga i vissa av låtarna.

För mer information om Richard och hans skivor: följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184036/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Dave Lambert

"Live at Piggy Blue's" gavs ut 2004 av Dave Lambert själv. Skivan innehåller 12 låtar:

Dave Lambert spelar på denna skiva live. Han är en utmärkt underhållare och strålande gitarrist och hyffsad sångare. Hela inspelningen är inspelad i en enda tagning sedan är låtarna urklippta. Nästan alla låtar börjar med aplåder eller slutet av förra låten vilket jag kan tycka är lite irriterande.

Bluesdog Reviewing The Blues

Kris Dollimore

"Now Was the Time" gavs ut på skivbolaget Sun Pier 2009 och innehåller 11 låtar:

Kris Dollimore har sin egen stil. Han spelar rytmiskt och det svänger men låter lite skramligt om den något elektrifierade gitarren. Han har en lite hes röst som han inte är rädd för att använda. Han har drag i den men borde utnyttja den mer.

Bluesdog Reviewing The Blues

Terry Robb

"Acoustic Blue" gavs ut 1995 av Burnside Distribution och innehåller 13 låtar:

Terry Robb låtar som han brukar och bjuder inte på några direkta överraskningar även om han får hjälp av Curtis Salgado på munspel, Alan Hager, gitarr och sång.

Om du vill veta mer om Terry Robbs skivor: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/179952/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Beaucoup Blue

"Out Of The Woodwork" gavs ut 2003 av Beaucoup Blue, David & Adrian Mowry (far och son) själva. Den innehåller 12 låtar:

David och Adrian Mowry håller stilen också på denna platta även om jag inte skattar den lika högt som Hearts At Home som jag anser är deras hittills bästa skiva. Hur som helst så svänger den och man blir inte besviken.

Om du vill läsa mer om Beaucoup Blue följ då länken nedan och läs om skivan Hearts At Home.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178500/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Dave Plaehn & Jeff Hino

"Can't Get My Rest" gavs ut 2002 av Non Trivial Records och innehåller 14 låtar:

Tillsammans är herrarna Dave Plaehn och Jeff Hino oslagbara. De har sin egen stil och det svänger om dem. Till sin hjälp har grabbarna hjälp av några tjejer som körar på några av låtarna. Det är en bra platta grabbarna har skapat.

Bluesdog Reviewing The Blues

Have Blues Will Travel

"About Time" gavs ut 2006 av Blue to You och innehåller 12 låtar:

Have Blues Will Travel är en duo bestående av Smokin' Joe Kubek & Bnois King. De är helt enkelt lysande och det svänger verkligen rejält om dem. Girarr munspel och sång är det som gäller. Deras musik ger helt klart mersmak. Hoppas på fler skivor med dem framöver.

Bluesdog Reviewing The Blues

Jack Williams

"The High Road Home" gavs ut 2010 av Wind River Records och innhåller 15 låtar:

Återigen har Jack lyckats skapa en mycket bra platta. Han är som jag tidigare sagt mästerlig och visar det också på denna skiva. Han har en unik förmåga att fånga lyssnarens uppmärksamhet med sitt härliga gitarrspel och sina utmärkt berättande texter som verkligen är innehållsrika. Alla låtar är inte blues men det finns en 3-4 st. Dock kan skönjas att det finns mycket av blues i alla hans låtar oavsett vad de handlar om.

Om du vill läsa mer om Jack Williams och hans musik, följ då länken nedan:

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183653/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

John Brim

"Jake's Blues" gavs ut 2001 av Anna Bea Records och innehåller 13 låtar:

John Brim var 79 år gammal då denna skiva gavs ut. Han hade en mörk dominerande röst, lite ljusare och lite hesare men inte fullt så djup som John Lee Hookers. Han var en utmärkt gitarrist som har de gamla bluesgubbarna som Tampa Red och Big Bill Broonzy mfl. som förebilder. John är annars kanske mest känd för att vara den som skrivit låten Ice Cream Man som spelades in av gruppen Van Halen och sjöngs då av David Lee Roth. Den första oktober 2001 dog John i staden Gary i Indiana. Han blev 81 år gammal.

Bluesdog Reviewing The Blues

Will Derryberry

"Roots" gavs ut 2006 av Will Derryberry själv. Den innehåller 14 låtar:

Will Derryberry har en unik stil och låter ganska mjuk i sin sång. Gitarrspelet kan jag inte klaga på. Hans musik är en blandning av Blues, Gospel och Soul, (Blues och gospel är ju samma sak bortsett från texterna i låtarna och Soul är ju en kusin).

Bluesdog Reviewing The Blues

Greyhound George

"All You Can Eat" gavs ut 2010 av Easyplay och innehåller 17 låtar:

Det hörs på Greyhound George att han inte är amerikan utan är född 1961 i Bielefeld, Tyskland. Hans riktiga namn är Jürgen Schildmann och lärde sig spela gitarr på 70-talet. Hans förebilder är de gamla mästarna som Robert Johnson, Son House mfl. Han är hur som helst en duktig gitarrist som klarar de flesta bluesstilarna och lägger då också in sina egna grejor i låtarna. Sångrösten är det lite ditt och datt med men på det stora hela så finns inget direkt att klaga på.

Bluesdog Reviewing The Blues

46 Long

"Off the Rack" gavs ut 2010 av Wonderdog Records och innehåller 12 låtar:

46 long är en duo bestående av Jonathan Reynholds (gitarr & song) och Blake Taylor (munspel och song) och de har sitt fäste i Cincinnati. Då det gäller gitarrspelet så är det inte frågan om fingerplock utan om att kompa med plektrum över alla strängarna eller bottleneck. Munspelandet är utsökt. Båda herrarna har mörka sångröster och sjunger hyffsat och är samspelta.

Bluesdog Reviewing The Blues

Studebaker John

"Promise of Love" gavs ut 2008 och innehåller 14 låtar:

John låter lite i sången som John Mooney men han "wailar" mer. Vad gäller gitarrspelet så är han duktig vare sig det gäller el, eller akustisk gitarr. De flesta låtar bygger på ett riff i botten som det sedan solas lite kring. Inget ont i detta då det låter bra. Munspel är han också en hejare på. Studebaker har en egen stil och skivan svänger och rekommenderas varmt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Gary Gordon

"Real Blue" gavs ut 2005 av Reception Records och innehåller 11 låtar:

Gary är en duktig gitarrist och låter då och då i sången lite som Mike Dowling. I stort sett alla låtar har samma tempo vilket gör att skivan känns lite sömnig. Ingen av låtarna sticker ut.

Bluesdog Reviewing The Blues

Richard Wiegel

"Out Of The Blue" gavs ut 2003 av Darlingtone Records och innehåller 12 låtar:

Alla låtar på denna skiva är klassiska och framförs av en bra "fingerpicker". Ingen låt sticker ut ur mängden då låtarna framförs som de brukar göra. Inte heller sången är något att skryta med. Sammanfattningsvis ska sägas man kan både ha och mista skivan utan att gråta.

Bluesdog Reviewing The Blues

Big Daddy 'O' (Owen Tufts)

"Used Blues gavs ut 2010 av Rabadash Records och innehåller 12 låtar:

Till dags dato är Used Blues den sämsta av Big Daddy's 4 skivor pga att han har lagt sig till med en orkester. Jag tycker han gör sig bäst ensam med en gitarr.

För mer information om Big Daddy 'O': Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184053/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Bill Sheffield

"Hearing Things" gavs ut 2004 av American Roots & Blues Records och innehåller 12 låtar:

Denna skiva med Bill är inte riktigt lika bra som de jag skrivit om här tidigare. Dock är den inte dålig men den ligger på gränsen.

För mer information om Bill Sheffield: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184056/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Alonzo Pennington

"One Way Ticket" gavs ut 2004 av honom själv och innehåller 11 låtar:

Alonzo är både en duktig gitarrist, sångare och låtskrivare. Han har stora likheter med Bill Sheffield vad gäller rösten men Alonzo sjunger ut lite mer än Bill. Alla låtar på skivan är bra men "It's Your Thang" och "Cannonball Rag" känns lite malplacerade.

Bluesdog Reviewing The Blues

Eddie & Alonzo Pennington

"Box Pickers" gavs ut 2007 av dem själva. Den innehåller 14 låtar:

Fem av skivans 14 låtar är skrivna av Alonzo Pennington som också är den av bröderna som släppt flest plattor. En del låtar är instumentala men likväl fulla av spelglädje, även om man kan beskriva plattan som "easy listening" så svänger det.

Ibland känns det som skivan skulle varit bättre live för det känns då och då som om grabbarna behöver ta i lite extra för att nå hela vägen fram till lyssnaren. De gör de men det känns ibland lite lamt. Låt dig nu inte avskräckas av detta för plattan är verkligen en höjdare. En låt som verkligen fastnat är "I've Seen It In Your Eyes" som är en historia om otrohet och även om det inte sägs så mycket så knyter det sig i magen när man lever sig in i texten. "Stackars man".

Bluesdog Reviewing The Blues

Fiona Boyes

"Blues Woman" gavs ut 2009 av Yellow Dog Records och innehåller 15 låtar:

Detta är en utmärkt platta som det svänger om. Boyes håller stilen! Hon är ju som sagt både en duktig sångerska och gitarrist, el, som akustisk gitarr. En del låtar är akustiska och medverkande på skivan är Watermelon Slim, Pinetop Perkins och Marcia Ball för att nämna de mest kända.

För mer information om Fiona Boyes: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/186290/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Fiona Boyes

"Lucky 13" gavs ut 2006 av Yellow Dog Records och innehåller 13 låtar:

Lucky 13 är Australiensiska artisten Fiona Boyes första amerikanska skivsläpp. 10 av skivans 13 låtar är skrivna av Boyes själv vilket visar vilken duktig låtskrivare hon är. Bob Margonlin spelar tillsammans med Fiona i låten Red Hot Kisses. Skivan är svängig och Fiona kan verkligen sjunga ut då det behövs.

Bluesdog Reviewing The Blues

Diana Braithwaite & Chris Whiteley

"Deltaphonic" gavs ut av Electro-Fi år 2010 och är parets tredje skiva. Den innehåller 12 låtar:

Detta album är inte riktigt lika lysande som "Morning Sun" men är långt ifrån dåligt. Diana är verkligen en strålande duktig sångerska vilket hon återigen visar här. För mer information om Diana Braithwaite och Chris Whiteley: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/180652/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Charlie Musselwhite

"The Well" gavs ut i slutet av augusti 2010 av Alligator Records och innehåller 13 låtar:

Charlie har ännu en gång lyckats finna snygga arrangemang som svänger med känsla utan överdådiga krusiduller. The Well är enligt min mening den bästa sedan skivan "In My Time".

För mer läsning om Charlie Musselwhite och hans skivor: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185467/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Bibb, Rory Block & Maria Muldaur

"Sisters & Brothers" gavs ut 2004 av Telarc Distribution och innehåller 13 låtar:

3 stora bluesartister samlade på en och samma platta! Bibb, Block och Muldaur gör en bra prestation men kunde varit bättre med mer samarbete i låtarna i form av sång och spel. Jag tycker den präglas av för mycket indiduella prestationer. Låtarna i sig är inte på något sätt dåliga men man förväntar sig bättre resultat. Skivan är medelmåttigt bra och får godkänt med nöd och näppe.

För mer information om Eric Bibb och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184237/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Notting Hillbillies

"Missing...Presumed Having a Good Time" gavs ut 1990 av Warner Bros. och innehåller lite över 40 minuter oöverträffad musik.

Detta album är ett absolut måste att äga. Det är helt enkelt genialt! Och vilka superbt duktiga musiker: Mark Knopfler, Guy Fletcher Paul Franklin, Brendan Croker och Steve Phillips. Här talar vi om spelglädje, sväng och tunggung...!

Bluesdog Reviewing The Blues

Karen Tyler

"All Shades of Blue" gavs ut i slutet av maj 2005 och innehåller 13 låtar:

På denna skiva alterneras det mellan att spela elgitarr och akustiskt. Det svänger och alla låtar får godkänt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Karen Tyler

"Alone & Blue" gavs ut år 2000 av Orchard och innehåller 15 akustiska låtar:

Karen Tyler är duktig både på gitarr och sång. Gitarrspelet svänger oavsett om hon spelar unplugged eller elektrifierat. Hon sjunger med känsla och inlevelse och har en bra röst.

Bluesdog Reviewing The Blues

Eden Brent

"Ain't Got No Troubles" gavs ut 2010 av Yellow Dog Records och innehåller 12 låtar:

Åtta av skivans 12 låtar är skrivna av Eden Brent som ju verkar vara väldigt produktiv. Colin Linden står bland annat som producent och mixare av plattan. Han är ju välkänd så ingen vidare presentation behövs. Denna platta är en värdig efterföljare till Edens debuplatta (Mississippi Number One).

Bluesdog Reviewing The Blues

Eden Brent

"Mississippi Number One" gavs ut i mitten av april 2008 av Yellow Dog Records och innehåller 15 låtar:

Nio av skivans 15 låtar är skrivna av Eden Brent vilket bland annat visar vilken duktig låtskrivare hon är. Att hon är en hejare på piano råder det inga tvivel om. Boogaloo Ames har spelat en mycket framträdande roll för hennes utveckling till en fullfjädrad pianst. Hon spelar svängigt med med mycket känsla vilket också kan tillskrivas hennes sång. Hon har en uttrycksfull lite hes röst och är inte rädd för att riktigt sjunga ut då det behövs. Jag tycker hennes sång har mycket gemensamt med Janiva Magness. Eden är ett härligt tillskott i bluesbranchens djungel av fina artister. Kolla upp henne!

Bluesdog Reviewing The Blues

James Cotton & Charlie Haden Quartet West

Låtarna till skivan"Deep in the Blues" är inspelade 1995 men gavs ut 1996 av Verve. Den innehåller 14 låtar:

Munspelaren James Cotton behöver ingen vidare presentation då han är ökänd och etablerad i musikbranchen sedan evigheter. På denna skiva sjunger och spelar han tillsammans med Charlie Haden Quartet West. James röst är skrovlig och hes som om han ätit taggtråd och druckit terpentin. Med på skivan är också gitarristen Joe Louis Walker som spelar akustiskt vilket i mina öron gör plattan avsevärt bättre. Detta är en stillsam platta utan vidare utsvävningar men den svänger ändå.

Bluesdog Reviewing The Blues

Hubert Sumlin

"Blues Classics" gavs ut 1996 av L & R Music/Records och innehåller 11 låtar:

Hubert spelar på denna skiva akustisk gitarr bortsett från låt nr. 11 där han bytt till elgitarr. Det låter som Hubert improviserar samtliga låtar. Han gör det dock på sitt eget sätt och han spelar på ett "skitigt" sätt men så att det svänger. Det behöver inte låta så perfekt. Hur som helst så är skivan verkligen värd att lyssna på.

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Margolin

"In North Carolina" gavs ut 2006 av Steady Rollin' Records och innehåller 14 låtar och en berättad historia.

Detta är en alldeles utmärkt platta. Även "Låt" 15, You Never Know är värd att lyssna på även om det inte är en låt utan en berättelse. Den är innehållsrik bra berättad.

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Margolin

"Hold Me to It" gavs ut av Plind Pig Records och innehåller 12 låtar:

Detta är Margolins debutplatta för Blind Pig. Plattan är mycket bra. Föregångaren "Up and In" tas inte med då jag betraktar den som ett riktigt bottenskrap!

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Margolin

"My Blues & My Guitar" gavs ut 1995 av Alligator Records och innehåller 15 låtar:

Detta är Margolins andra album för Alligator, och han håller stilen. Det svänger fortfarande om honom.

Bluesdog Reviewing The Blues

Bob Margolin

"Down in the Alley" gavs ut 1993 av Alligator Records och innehåller 15 låtar:

Bob Margolin är en mycket duktig gitarrist, och låtskrivare. Han klarar alla bluesstilar galant och gör det med uppfinningsrikedom och fantasi. Det svänger om honom.

Bluesdog Reviewing The Blues

Geoff Muldaur and the Texas Sheiks

"Texas Sheiks" gavs ut i september 2009 av Tradition & Moderne och innehåller 14 låtar:

Det är en svängig platta Geoff och Texas Sheiks har åstadkommit. Geoff har ju en säregen sångröst som passar utmärkt i bluesgenren. Suzie Thompson och Johnny Nicholas medverkar också på skivan spelandes diverse instrument.

Bluesdog Reviewing The Blues

Brownie McGhee

"Brownie's Blues" gavs ut 1962 av Bluesville/Original Blues Classics och innehåller 9 låtar:

Detta är en riktigt svängig skiva med låtar framförda med spelglädje och känsla. Bättre än så här kan det knappast bli. Brownie var en förstklassig artist med ett brilliant gitarrspel och en utmärkt sångare med en mycket bra röst.

Bluesdog Reviewing The Blues

Brownie McGhee

"The Folkway Years (1945-1959) gavs ut 1991 av Smithsonian Folkways Recordnings och innehåller 17 låtar:

Också denna skiva är av hög klass. Värd att köpa in.

Bluesdog Reviewing The Blues

Brownie McGhee

"The Best of Brownie McGhee" gavs ut 1991 av Storyville och innehåller 15 låtar:

Detta är verkligen en fullständig fullträff, en samling av Brownies bästa låtar. Snart i allas skivsamling.

Bluesdog Reviewing The Blues

Spikedrivers

"Live at High Barn" gavs ut 2009 av Scratchy Records och innehåller 13 låtar:

Skivan innehåller ganska sköna låtar. Somliga är snabba medan andra är lugna. Hur som helst så ger jag skivan godkänt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Asylum Street Spankers

"Mercurial" gavs ut 2004 av Spanks A Lot Records och innehåller 14 låtar:

Skivan är hyffsad bortsett från skräplåtarna "Dance This Mess Around", "Tv Party" och "Hick Hop". Samtliga medlemmar i gruppen är mycket skickliga och är fulla av spelglädje vilket också hörs på plattan.

För mer information om Asylum Street Spankers: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/176311/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Cephas & Wiggins

"Richmond Blues" gavs ut 2008 av Smithsonian Folkways Recordnings och innehåller 16 låtar:

Cephas och Wiggins låter också på denna skiva som det gjort sedan duon bildades 1976. Richmond Blues är mig veterligen den sista skiva som givits ut med dem då John Cephas avled 2009.

Bluesdog Reviewing The Blues

Cephas & Wiggins

"Shoulder to Shoulder" gavs ut 2006 och innehåller 12 låtar:

Duon får på denna platta tack och lov hjälp att bryta monotonin av Ann Rabson och Daryl Davis på piano.

Bluesdog Reviewing The Blues

Cephas & Wiggins

"Somebody Told the Truth" gavs ut 2002 av Alligator Records och innehåller 13 låtar:

Det kan bli lite långrandigt att lyssna på en hel skiva med dessa båda herrar som ibland kan vara ett riktigt sömnpiler.

Bluesdog Reviewing The Blues

Cephas & Wiggins

"Homemade" gavs ut 1999 av Alligator Records och innehåller 15 låtar:

Också på denna platta låter Cephas och Wiggins precis som de brukar. Skivan bjuder alltså inte på några överraskningar.

Bluesdog Reviewing The Blues

Dave Harris

"Out of the Blues Box" gavs ut 2001 av Orchard och innehåller 18 låtar:

På denna härliga platta spelar Dave gitarr, munspel, mandolin mm. Inga elgitarrer på denna skiva. San Fransisco Bay Blues är på skivan titulerad San Francisco Bam Blues. Under the Empress är egentligen låten Under the Board Walk men med Daves text istället. Låten Crowded at the Bottom är Daves svar på låten Lonely at the Top (har spelats in av bla. Mike Dowling). Hur som helst så är texten både humoristisk och tänkvärd. Ett bättre ljud på skivan vore önskvärt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Dave Harris

"Going Home" gavs ut 2001 av Orchard och innehåller 16 låtar:

Innehållet på Daves skiva skiftar verkligen. Ibland spelar han distad elgitarr och ibland en resofonisk gitarr. Samliga låtar är i alla fall blues. Dave brinner nämligen för bluesen vilket hörs klart och tydligt i hans texter. Han har förövrigt skrivit 14 av skivans 16 låtar. Han är en riktig underhållare och det märks att han gillar det han gör.

Bluesdog Reviewing The Blues

Sugar Ray Norcia & Little Anthony

"Take It from Me" gavs ut 1994 av Toon Cool och innehåller 12 låtar:

Ray Norcia är munspelare tillika sångare på skivan. Han är en utmärkt munspelare men sången tycker jag han ska jobba lite mer med. Han har en bra röst och jag önskar han skule sjunga med lite mer känsla. Anthony Geraci är pianisten som inte sjunger. Han hamrar på pianots tangenter i en jämn ström i ungefär samma tempo i alla låtar. Han är skicklig men sammantaget blir skivan lite platt och livlös.

Bluesdog Reviewing The Blues

Doug Cox & Sam Hurrie

"Hungry Ghosts" gavs ut 2005 av Northern Blues Music och innehåller 13 låtar:

Doug och Sam Hurrie är gamla i gamet och superbt duktiga gitarrister. Alla låtar på skivan är inte blues men det gör inget. Spelglädjen blomstrar och skivan får absolut godkänt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Rory Block

"Blues Walkin' Like a Man: A Tribute To Son House" gavs ut i slutet av 2008 av Stony Plain och innehåller 13 låtar:

På skivan finner vi Rory i högform. Hon framför här låtar som hon själv gillar. Det blir dock lite långrandigt att lyssna på hela skivan. Tur att monotonin bryts av John Sebastian som medvekar på munspel. Skivan får ändå godkänt.

För mer information om Rory Block och hennes musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183211/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Charlie Musselwhite

"Ace of Harps" gavs ut 1990 av Alligator Records och innehåller 10 låtar:

Inte heller denna skiva bjuder på några överraskningar. För mer information om Charlie Musselwhite och hans skivor: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/185466/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Charlie Musselwhite

"Harmonica According to Charlie" gavs ut 1979 av Blind Pig Records och innehåller 13 låtar:

Charlie låter på denna skiva precis som han brukar. Den bjuder alltså inte på några överraskningar. Jag tycker ändå den håller måttet. För mer information om Charlie Musselwhite och hans skivor: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/180647/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

John-Alex Mason & Gerry Hundt

"Mason & Hundt" gavs ut 2002 av Naked Jaybird Music och innehåller 15 låtar:

John-Alex Mason är en utmärkt duktig gitarrist som behärskar alla de olika stilarna inom bluesen. Han låter här på skivan i vissa låtar lite som Corey Harris i sitt sätt att sjunga. Han har en ganska hårdhänt gitarrstil men det låter ändå inte illa och han tappar inte rytmen för det. Gerry Hundt är en erkänt duktig munspelare och är också duktig på Andra instrument som gitarr och Mandolin.

Bluesdog Reviewing The Blues

Paul Metsa & Sonny Earl

"White Boys Lost in the Blues" gavs ut 2007 av Maximumfolk.com och innehåller 10 låtar:

Paul Metsa är en duktig gitarrist med en säregen röst (låter lite som John Jackson) då han sjunger. Sonny Earl är duktig på sitt munspel. Båda herrarna sjunger på skivan. Jag har ingen speciell favoritlåt då ingen av dem riktigt sticker ut ur mängden. Skivan är medelmåttig men absolut inte dålig för den skull.

Bluesdog Reviewing The Blues

Paul Jones & Dave Kelly

Skivan "Live In London" gavs ut i juni 2010 av skivbolaget Carinco och innehåller 15 låtar:

Paul och Dave gör sig verkligen bäst live. De tu är helt enkelt storartade artister som bjuder på sig själva. Båda är superbt duktiga på sina instrument. Håll till godo!

Om du vill läsa mer om Paul och Dave: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/179982/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Greg Boerner

"Wishing Well" gavs ut 2005 av Greg Boerner själv och innehåller 11 låtar:

Detta är ett utmärkt album innehållande spelglädje i olika stilar. Jag gillar Gregs sätt att spela gitarr, sången är det heller inget fel på.

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Jones & Steve Baker

"Slow Roll" gavs ut 1995 av Acoustic Music Records och innehåller 16 låtar:

En bra skiva med Chris och Steve. Mycket nöje!

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Jones & Steve Baker

"Everybody's Cryin' Mercy" gavs ut 1998 av skivbolaget Acoustic Music. Den innehåller 13 låtar:

Detta är ett av Chris och Steves bättre album. Steve har en härlig sångröst som passar deras musik utmärkt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Jones & Steve Baker

"Gotta Look Up" gavs ut 2005 på skivbolaget Acoustic Music och innehåller 11 låtar:

Det är svårt att katalogisera deras musik som är en blandning av många olika genres men det svänger ändå om dem. Detta album, (duons 4:e) är det sista som duon gav ut tillsammans då Chris Jones efter en kortare tids sjukdom avled den 13 september 2005.

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Jones & Steve Baker

2003 gavs skivan "Smoke and Noise" ut på skivbolaget Acoustic Music Records. Den innehåller 12 utmärkta låtar:

Detta album är ett lysande exempel på att gitarr och munspel fungerar utmärkt tillsammans. Både Chris och Steve är mycket duktiga på sina instrument, Chris på gitarr och Steve på munspel. Skivan svänger!

Bluesdog Reviewing The Blues

Steve Baker & Dick Bird

År 2008 gavs skivan "King Kazoo" på skivbolaget Acoustic Music Records ut och innehåller 14 låtar:

Steve Baker och Dick Bird har spelat länge, sedan mitten av 70-talet. Gitarr och munspel är utmärkta instrument att spela på tillsammans. Alla låtar på skivan tilltalar mig utom Glad I Got You och Great Dreams From Heaven. För övrigt så svänger skivan.

Bluesdog Reviewing The Blues

"Taking Our Time" gavs ut 2001 av Borealis Company och innehåller 13 låtar:

Denna skiva innehåller ganska sköna låtar med bra arrangemang och bra sång. Dessa båda herrar, Ken och Chris Whiteley har varit länge i branchen, sedan 60-talet. De vet hur man gör en bra låt. Skivan svänger och är den bästa skivan med dem jag hittills hört.

Bluesdog Reviewing The Blues

Whiteley Brothers

Låtarna till skivan "Sixteen Shades of Blue" av och med Ken och Chris Whiteley spelades in 1996 men gavs ut på skiva år 2000 av Borealis Records. Den innehåller 16 låtar:

Denna skiva och den beskriven här under är inte alls lika bra som den här ovan!

Bluesdog Reviewing The Blues

Whiteley Brothers

"Bluesology" gavs ut år 2000 av Borealis Records och innehåller 15 låtar:

Bröderna Ken och Chris är mycket duktiga musiker och man kan säga att denna skiva är uppdelad i två delar. Den första är blues och den andra mer Rock N Roll.

Bluesdog Reviewing The Blues

Mose Scarlett

"Precious Seconds" gavs ut 2002 av Borealis Records och innehåller 15 låtar:

Mose Scarlett är en verkligt duktig artist som jag rekommenderar till alla och envar. Han spelar och sjunger med värme, inlevelse och känsla. Han har en mörk röst som i vissa partier i låtarna blir lite skrovlig då han tar i men det är endast en fördel. Låtvalet på skivan är brett och väl avvägt och det svänger ordentligt då Mose har sällskap av andra mycket skickliga musiker som spelar och sjunger duett med honom.

Dessa är: Jim Condie, Amos Garrett, Jeff Healey, Colin Linden, Tony Quarrington, Margaret Stowe, Ken Whiteley och David Wilcox. Med hjälp av dessa ypperligt duktiga musiker så kan inte skivan bli mer än bra, fast jag tycker den är storartad!

Bluesdog Reviewing The Blues

M.S.G. The Acoustic Blues Trio

"Done Spoke My Mind" (2008) innehåller 14 låtar: Mean Church People, Resolution, The Katrina Flood, Race Track Blues, Penniless Rag, It's Always Something, *Ain't No Grave, *Come Back Baby, Fast Food Mama, *I Need More Trouble Like This, Sometimes, Go Down Oh Hannah och *I Heard the Angels Singing.

Ytterligare en av gruppens utmärkta skivor som är väl värd att inhandla!

Om du vill läsa mer om M.S.G. Acoustic Blues Trio: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178544/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Brooks Williams

"The Time I Spend with You" gavs ut 2008 av Red Guitar Blue och innehåller 13 låtar: The Time I Spend with You, Rich Tonight, 61 Highway, Everywhere, You Don't Know Me, Johnny's Farewell, Lightning (Going Back to Texas), Statesboro Blues, Beaumont Rag, Martha, How Long ('Til I'm in My Baby's Arms, Vagabond Blues och Same Ol' Me.

Brooks Williams är som sagt en duktig gitarrist men låter på tok för snäll på skivan och sjunger aldrig riktigt ut. Denna skiva är inte alls lika bra som den här nedan.

För att läsa mer om Brooks och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184842/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Brooks Williams

"Blues and Ballads" gavs ut 2006 av Red Guitar Blue och innehåller 13 låtar: Weeping Willow Blues, In the Evening, Shady Grove, All Blues, Don't Get Around Much Anymore, Love in Vain, Ten Penny Bit, Honey Babe, Watch the Stars, Peacemaker's Hornpipe, One Day I Walk, Take My Hand Precious Lord och Trouble in Mind.

Brooks Williamsw är en väldigt duktig giarrist, har en bra sångröst men sjunger aldrig riktigt ut för att betona en känsla eller händelse i texten. Skivan är ändå ganska hyffsad.

Bluesdog Reviewing The Blues

Barbara Martin

"A Different View" gavs ut 1999 av Rare Bird Music och innehåller 11 låtar: Do Your Duty, I'm Not Shy, Blue Storm, Finish Me Off, The Scenic Route, Driving Those Demons Down, Up the Country Blues, Blue Skies, Why, Exit 59 och That's What Love Is All About.

Barbara Martin har en bra röst och sjunger med känsla och inlevelse. På skivan rör hon sig i gränslandet mellan blues och jazz. Utsökta Arrangemang i varje låt med gitarrer som klingar skönt, kort sagt så svänger det.

Bluesdog Reviewing The Blues

Christy & Jeff Howard

"Deep In Blues Country" gavs ut 2007 och innehåller 13 låtar: Living on the Edge of Sin, Deep in Blues Country, Blues to the Bone, I'm Evil, Small Town Big Trouble, You've Got It Goin' On, He's Gone, It's a Shame, Bad Side of Town, Same Place Same Thing, Bad Dream Boogie, Gamblin' Father Blues och I've Got a Weakness.

Christy och Jeff Howard framför på skivan 13 utmärkta låtar som oftast är uppbyggda på ett girarriff som det sedan solas till. På vissa låtar sjunger Christy och på vissa Jeff. På något låt sjunger de tillsammans. Svänger gör det i alla fall.

Bluesdog Reviewing The Blues

Big Daddy Wilson & Doc Fozz

"Walk A Mile In My Shoes" gavs ut 2008 på Moonsound Records / Finetunes och innehåller 14 låtar: Walk A Mile In My Shoes, Freight Train, On The Run, I Heard The Angels Singin', Don't Ever Let Nobody Drag Your Spirit Down, This Little Light Of Mine, Please, Wanna Be Your Mom, Two Little Nice Ones, Hurricane, Crazy World, Right Or Wrong, Brother Blood och Walking.

Big Daddy Wilson och Doc Fozz fortsätter som tidigare med att ge ut ytterligare en utmärkt skiva. Sångerna framförs med känsla, inlevelse och värme och det svänger som vanligt.

Om du vill läsa mer om dessa artister: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/179737/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Watermelon Slim

"Big Shoes to Fill" gavs ut 2003 av Southern Music Dist. och innehåller 12 låtar: Let It Be in Memphis, She Makes Me Earn My Money, Shed My Blood in Mississippi, Immortal, Who's Gonna Pay, Oklahoma Blues, They Call Me Watermelon Slim, WWW, I Got a Problem, Cruisin', Take Off Your Masks och Red White & Blues.

Denna skiva är mer elektrifierad än föregångaren "Up Close & Personal". En sak är dock klar, Han sjunger verkligen med inlevelse och känsla.

För mer information om Watermelon Slim: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/181951/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Pops Walker

"Crum Session" gavs ut 2007 av Pops Walker och innehåller 12 låtar: Crum, Make It Real, Blair Mountain Waltz, Stubborn Ornery and Blind, I Know You, Southeastern, Hole in My Heart, I Can't Do It Alone, We're Not Done, In the End, Promised Land och Buttermilk Reprise.

Denna skiva är inte fullt lika bra som den här under men den får duga.

Bluesdog Reviewing The Blues

Pops Walker

"Milepost 5" gavs ut 2003 av Pops Walker själv. Skivan innehåller 13 låtar: Here We Go Again, My Back's Against the Wall, Old and Wild, Marshmallow Man, Stoned to the Bone, Smile, Universal Mundane Church of the Uninformed, Honey Lay Down Your Problems, Should You Need Me, Hanky Panky, Lost and Found, The Best I Can och Oh Susannah.

Pops Walker är en utmärkt gitarrist och en hyffsad sångare. Hans spelstil påminner lite om Adrian Buron Burns, mycket funkinfluerat.

Bluesdog Reviewing The Blues

Wildsang

"Sky Dirt Speak Out Truth" gavs ut 2004 av Wildsang och innehåller 11 låtar: Knockin', Josie, Biscuits, Ain't No Strange Fruit, Well Without Water, My Baby, *Smokestack Lightning, *Spoonful, Baby Tight, Jump Down Mama och Big Top Circus.

Denna skiva är något bättre än föregångaren!

Bluesdog Reviewing The Blues

Wildsang

"Blues" gavs ut av Hillary Kay 2003 och innehåller 10 låtar: Woodoo Woman, Slippery Slope, Come on in My Kitchen, Three Miles, Coffee, Electric Chair Blues, Carolina, House in the Woods, Look to the Earth och Katie Won't You Ride.

Wild sang består av två tjejer. En på gitarr och sång och en på munspel. Sångerskan försöker verkligen ta i för att betona något i låttexten men lyckas inte så bra då hon har svårt att få det att låta trovärdigt trots att det svänger. Det känns lite fattigt med bara en som sjunger.

Bluesdog Reviewing The Blues

Jolly Jumper & Big Moe

"Rooster Soup" gavs ut i juni 2004 av Ruf Records och innehåller 15 låtar: Rooster Soup, She's Maybe Your Wife, Big Mama's Door, Death Don't Have No Mercy, Hang It on the Wall, How Can a poor Man Stand Such Times and Live, The Alexis Blues, Busted, Back to Basis, Billy the Kid, My Pencil Won't Write No More, James Alley Blues, Closer to the Bone och Rainy Rainy Day.

Jolly Jumper och Big Moe låter som de brukar, dvs. likadant varje gång. En förnyelse vore kanske inte helt fel. Skivan är bra men det blir lite mastigt att lyssna på en hel skiva.

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Noden

"Midwest Blues" gavs ut 2004 av Diving Duck Records och innehåller 12 låtar: River Town, Midwest Blues, You Don't Want Me, Take a Chance, Shelby County Bound, Cincinnatti Flow Rag, Key to the Highway, Chi-Town Breakdown, Buddy Bolden, Catfish Blues, What's On Your Mind och Black Cat Bone.

Eric Noden är en mycket duktig gitarrist och en nästan lika duktig sångare. Denna skiva är dock inte riktigt lika vass som den här nedan, "The Original Eric Noden".

Om du vill läsa mer om Eric Noden och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184527/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Harvey Reid

"Blues & Branches" gavs ut 2009 av Woodpecker Records och innehåller 16 låtar: The Pork Chop Slap, Raleigh & Spencer, Let Your Light Shine On Me, One Kind Favor, From Where I Stand, Sly Damsel Serenade, Fishing Pond Blues, Fool Me Twice Blues, St. James Infirmary, Cryderville Jail, The Year That Clayton Delaney Died, Walk Through a Graveyard, The Train That Carried My Girl From Town, Paddy's Green Shamrock Shore, Try Mine och Hollywood.

Blues & Branches är ett mycket passande namn på skivan då det är vad skivan handlar om. Det är en blandning av blues och folkmusik och lite därtill i en passande blandning. Harvey är ju en mycket kompetent gitarrist och det visar han på detta album.

Om du vill läsa mer om Harvey Reid och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/180648/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Denny Earnest

År 2001 kom Dennys första platta ut och den fick namnet "Wishbone" och innehåller 14 låtar: Big Moe, I Don't Think So, Trail Of Tears, Wishbone, Fall Guy, Since My Baby Quit, Oh What A Picture, Try Me, It's Time, Rockin' Chair, Talk To Me, Just Can't Lose, Bottled Up And Feeling Blue och Skinny B50 Rap.

Också Denny som så många andra har lätt att hoppa emellan olika musikgenrer. Alla låtar på skivan är dock inte unplugged men det gör ingenting då han framför dem så bra. Han låter ungefär som Eric Clapton och bluespianisten Ken Saydak.

Bluesdog Reviewing The Blues

Son Lewis

"Next Train Smokin'" är så vitt jag förstår Sons första skiva. Den gavs ut 1996 av Silk City Records och innehåller 15 låtar: Evil, Phonograph Blues, Mellow Down Easy, Candy Man, So Many Roads, Driving Wheel, Remember Me, Mighty Crazy, Long Distance Call, I've Had My Fun, Tore Down, Come on in My Kitchen, Outside Woman Blues, I Can't Keep from Crying och Hoodoo Blues.

Det är ungefär lika många låtar med unplugged som utan. Son känns lite ojämn men det svänger i alla fall. Han är en medelmåttigt duktig gitarrist och sången är också acceptabel tycker jag.

Bluesdog Reviewing The Blues

Ed Vadas

"Eatin' Time" gavs ut 2007 av Cranus och innehåller 9 låtar: Nobody's Dirty Business, Eatin' Time, Let It Ring, Obaleen, Spike Driver Blues, San Francisco Bay Blues, Standin' Round Cryin', Every Man She Meets och Young Girl Blues.

Ed vadas blandar olika stila på skivan, ömsom snabba, ömsom långsamma låtar. Någon "Caruso" är han inte men han låter tillräckligt plågad för att få sjunga i bluesgenren ändå. Han har en rispig och gnällig röst men ändå inte gäll. Han skulle mycket väl kunna lära sig sjunga bättre.

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Noden

"The Original Eric Noden" gavs ut i januari 2008 av skivbolaget Diving Duck och innehåller 13 låtar: Salt Rock Blues, Blues Will Find You, 400 Miles from Home, Turtle Creek, Crooked Road Blues, Big Dog Little Dog, Weep and Moan, Nothin's Right, October Blues, 34th Street Shuffle, Gary Went to New Orleans, Runnin' Round Blues och Train Is Comin'.

Eric är en mycket skicklig gitarrist och fingerplockar strängarna utan problem och det går undan också i några låtar. Sången kunde kanske vara något bättre men man kan inte få allt här i världen. Skivan är i alla fall bra!

Bluesdog Reviewing The Blues

Joe Brown

"Down to Earth" gavs ut 2006 av skivbolaget Track Records och innehåller 13 låtar: Well Well Well, One Trick Pony, Reuben, *Gallows Pole, The Dimming of the Day, As the Crow Flies, Ghost, *Lazybones, *Black Betty, Blood Is Thicker Than Water, Malt and Barley Blues, All Worked Out och Uncle Penn.

Joe Brown är född i London och gammal i gamet och startade redan i mitten av 50 talet ett band. Han är en skicklig gitarrist och de engelska tongångarna i hans egen stil lyser klart igenom på denna skiva.

Bluesdog Reviewing The Blues

Davis Coen

"Blues from the Get-Go" gavs ut i mars 2000 av skivbolaget Soundview Productions och innehåller 12 låtar: Some Strange Feelin', Mermaid Blues, Rockin' Chair, Back to Your Old Tricks Again, Ozone Park Cemetary, Ash Hauler, D.E.A. Blues, Precious Time Blues, The Chin, Blues from the Let-Go, Ways of These Women och Pimpin' Ain't Easy Baby.

Ännu en hyffsad skiva av och med Davis Coen. Denna är till och med vassare än efterföljaren "Cryin' the Blues" från 2003.

Om du vill läsa om Davis skiva "Cryin' the Blues": Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/180174/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Dan Phelps

"Broke Down Engine" gavs ut av Dan själv 2003 och den innehåller 12 låtar: Rumblin', Death Letter, Things 'Bout Comin' My Way, Broke Down Engine Blues, Can't Do Like You Used To, God Don't Never Change, Let Me Lay It On You, Pea Vine Blues, Rollin' and Tumblin', Mean Ol' Dog, Fallin' Down Blues och Melanie.

Dan är en utmärkt gitarrist och en hyffsad sångare. Skivan består av många olika stilar av blues. Ingen favoritlåt utsedd ännu.

Bluesdog Reviewing The Blues

Dr. John

"Dr. John Plays Mac Rebennack: The Legendary Sessions Vol. 2" gavs ut 2006 av Clean Cuts Records och inspelningen är gjord 1982. Skivan innehåller 18 låtar: Saddled the Cow, Boxcar Boogie, The Brightest Smile in Town, Waiting for a Train, Monkey Puzzle, Touro Infirmary, Medley Just a Closer Walk with Thee/Didn't He Ramble, Your Average Kind of Guy, Pretty Libby, Marie La Veau, Come Rain Come Shine, Suite Home New Orleans, Key to the Highway, Mississippi Mud, Lowdown Worried and Blue, Sippiana Midnight, Rockin' Pneumoia and the Boogie Woogie Flu och Yesterdays.

Jag betraktar denna skiva som betydligt vassare än föregångaren med samma namn *.

För mer information om Dr. John och hans musik: *Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182922/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Thomas King

"The Legend of Tommy Johnson, Act 1: Genesis 1900's-1990's" gavs ut 2001 av Valley Entertainment och innehåller 11 låtar: O Brother Where Art Thou, Trouble Will Soon Be Over, Canned Heat Blues, Flooded in the Delta, Watermelon Man, John Law Burned Down the Liquor Sto', Red Shoes, Bonnie and Clyde in D Minor, Do Fries Go With That Shake, O Brother Where Art Thou (Reprise), Spread the the Glory (Requem).

Skivan är inspirerad av filmen O Brother Where Art Thou. Jag godkänner med nöd och näppe skivan!

För mer information om Chris Thomas King och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184512/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Chris Thomas King

"Me, My Guitar and the Blues" gavs ut år 2000 av Blind pig Records och innehåller 11 låtar: Why Blues, Like Father Like Son, Superstitious Blues, Cain, Stay Just as You Are, Born Under a Bad Sign, Gambling Woman, Me My Guitar and the Blues, Bourbon Street Blues, Stones in My Passway och You Are My Heaven.

Åter igen en hyffsad skiva av och med Chris Thomas King. Jag har ingen direkt favorit på plattan.

För mer information om Chris Thomas King och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182505/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Brian Kramer

"I Want My Illuison" gavs ut 2006 av Brian själv och innehåller 13 låtar: I Want My Illusion, Mr. Gray, Lucky You Are, My 2 Cents, Reaper, What She Would Say, Winning Notification, Where There's a Will..., Maybe Someday, Let It Go, Shed a Little Light, Ada 548 och Dala-Delta.

Detta är ett album som det svänger om, fylld av spelglädje. Brian får dessutom hjälp av Bob Brozman på några låtar vilket naturligtvis lyfter plattan betydligt.

För mer spännande läsning om Brian Kramer och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182212/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

William Lee Ellis

Skivbolaget Belwether gav år 2000 ut skivan "The Full Catastrophe" med den mycket duktige gitarristen och sångaren William Lee Ellis. Den innehåller 12 svängiga låtar: Dark World Coming, Paratrooper's Blues, Jackpot Rag, John Ate the Locust and the Honey, Darkness as the Noonday, That Angel's Trumpet Sound, Heaven, Evil Witness Song, In My Time of Dying, 'Til the Last Train Comes Along, Bouncing Ball och Trouble I Once Knew.

WLE är en utmärkt gitarrist som det verkligen svänger om och det visar han på denna skiva. Få fingplockar med sådan finess som han gör det och även då det går fort så klarar han det utan problem. Sången är det inte heller något fel på.

Om du vill läsa mer om William Lee Ellis och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178133/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Tim Lothar Petersen

Tim Lothar gav 2008 ut skivan "In It for the Ride" som innehåller 12 låtar: Someday Baby Blues, Shake It and Break It, In It for the Ride, Mississippi Aberdeen, Honeybee, I Will Be Home Again, Finally Over Now, Bad Luck, Careless Love, Over There, Da Boogie och Stones in My Passway.

På denna skiva visar Tim Lothar att han är absolut bäst då han spelar solo. Låtarna är svängiga och gitarrspelet är jag i nuläget beredd att lägga en massa superlativ på. Han är verkligen duktig och sjunger också bra. Han har framtiden för sig och kommer att gå långt. (Märk mina ord).

Om du vill läsa mer om Tim Lothar och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178142/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Dion

"Bronx in Blue" gavs ut 2005 av skivbolaget SPV och innehåller 14 låtar: Walkin' Blues, You're the One, I Let My Baby Do That, Who Do You Love, Built for Comfort, Crossroads, Travelin' Riverside Blues, You Better Watch Yourself, How Many More Years, Terraplane Blues, Honky Tonk Blues, Baby, What You Want Me To Do, Statesboro Blues och If You Wanna Rock & Roll.

Detta är Dions genombrottskiva då det gäller akustisk blues. Skivan är skaplig även om det blir lite tradigt och tröttsamt att lyssna på hela skivan. Skiva svänger i alla fall.

Om du vill läsa mer om Dion och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/179176/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mary Flower

"Bridges" gavs ut 2009 av skivbolaget Yellow Dog Records och innehåller 14 låtar: Rhythm of the Road, There Ain't No Sweet Man That's Worth the Salt of My Tears, Backwater Blues, When I Get Home I'm Gonna Be Satisfied, Columbia River Rag, The Ghost of the St. Louis Blues, Slow Lane to Glory, On Revival Day/There's Going to Be the Devil to Pay, Portland Town, Daughter of Contortion, Big Bill Blues, Temptation Blues, Up a Lazy River och Blue Waltz.

Som sagts här under så är också denna skiva av och med Mary Flower lysande.

Om du vill läsa mer om Mary Flower och hennes musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184434/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mary Flower

"Ragtime Gal" gavs ut 2003 av skivbolaget Bluesette Records och innehåller 12 låtar: River of Joy, Hobo's Ship, Mood Indigo, Monon Blues, Keep Your Lamp Trimmed and Burning, Ragtime Gal, Wrap Your Troubles in Dreams, Three Sister's Waltz, Monday Moring Blues, Maplewood, Arkansas Ramble och Dink's Song.

Denna skiva är en ytterligare i raden som jag anser vara strålande. Jag gillar hennes sätt att spela gitarr. Hon är heller ingen dålig sångerska.

Om du vill läsa mer om Mary Flower och hennes musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182320/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Mike Dowling & Randy Sabien

"Live at the Cafe Carpe" gavs ut år 2000 av skivbolaget Wind River och innehåller 13 låtar bortsett från introduktionen: Boogie Woogie Dance, Weary Lonesome Blues, Minor Thing, Monday Morning Blues, Rag Mama Rag, Jitterbug Waltz, Highway of Regret, Dead Presidents, Stompin' at Decca, Jan's Song, Jaguar and Thunderbird, Carpology och Ain't Gonna Go Away.

En strålande bra liveplatta och det märks att dessa två duktiga musiker trivs tillsammans. Det svänger ordentligt.

Om du vill läsa mer om Mike Dowling och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182346/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Pat Donohue

"Profile" gavs ut 2005 av skivbolaget Blue Sky och innehåller 14 låtar som skrivits av Donohue själv varav två är traditionella: Caroline, Buddy the Blues, Drowning, Jazz Name, Blues for Two, Long Time No See, Risin' River, It Could Be Worse, Do You Love Me, Give a Dog a Bone, I Blew It, My True Love, December Waltz och Step It Up and Go.

Denna skiva håller inte riktigt samma höga klass som skivan "Big Blind Bluesy" men är ändå bra och visar på vilken duktig gitarrist och låtskrivare Pat är.

Om du vill läsa mer om Pat Donohue och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178919/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Havin' the Last Word" gavs ut 2009 av skivbolaget Alligator Records och innehåller 16 låtar: Going Down to the River, Nothin' in Your House, Kitchen Man, Somebody's Gotta Give, Bald Headed Blues, Since You Been Gone, Blue Lullaby, Travelin' at the Speed of Love, I Can Do Bad All By Myself, Too Much Butt, Haste Makes Waste, Locked Up, Walkin' Home to You, Bald Eagle, I'm Groing Older och The Bad Times.

Denna skiva är ganska hyffsad tycker jag.

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

2001 kom skivan "Ain't Gonna Hush" ut på skivbolaget Alligator med tjejerna i denna trio. Den innehåller 15 låtar: Ain't Gonna Hush, It Takes a Mighty Good Man, Coffee Flavored Kisses, Nobody Ever Touched Me There, He Really Makes It Hard for Me to Sing the Blues, Blues for Sharon Bottoms, You Got to Tell Me, Footprints on the Ceiling, Let the Gin Do the Talking, Unlove You, Prop Me Up Beside the Jukebox, Birthday Suite, Happy Birthday to Me, Once in a While och If I Should Die Tonight.

Denna skiva överglänser liveplattan med ljusår. De sjunger och spelar alla bra och med inlevelse!

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Live and Uppity" gavs ut 1998 av Alligator Records och innehåller 16 låtar (bortsett från introduktionen på 21 sekunder): Cold Pizza and Warm Beer, You'll Never Get Me Out of Your Mind, One Good Man, Hold Me Close, Silver Beaver, (Mr. Insurance Man) Take Out That Thing, The Thing That You Need, 1-800-799-7233, You Can Have My Husband, Hopin' It'll Be Alright, Bitch With a Bad Attitude, Dump That Chump, Lonely Nights, Middle Aged Blues Boogie, Crazy och Some Cold and Rainy Night.

Som sagt i recesionen här ovan så knallar damerna i gruppen på i ullstrumporna också när det gäller denna skiva. Skivan är inte bättre för att den är en liveinspelning med publik.

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Cleaning House" gavs ut 1996 av skivbolaget Alligator Records och innehåller 17 låtar: Because of You, Hungry Woman's Blues, Rocket Ship, In My Girlish Days, Don't Do It, (I'll Be Your) Sweet Black Angel, I'd Rather Be Alone, Love Me to Death, I Lost My Baby to Another Man, If Love Hurts (You're Not Doing It Right), Nobody but You, I Want My Money Back, Blues Is in the House, Bad Detpt, Things Are Seldom What They Seem to Be, Tomorrow Ain't Promised och The Equalizer.

Tjejerna i gruppen går på i ullstrumporna och låter som de brukar. Alltså inga direkta överraskningar. De är väldigt förutsägbara.

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Old, New, Borrowed & Blue" gavs ut 1994 av Alligator Records och innehåller 16 låtar: Fool's Night Out, 'Taint Nobody's Business If I Do, You Got to Know How, Do Your Duty, Roll Mr. Jelly, The Clock, The Richest Guy in the Graveyard, Don't You Tell Me, Bitch with a Bad Attitude, Sweet Substitute, Baby I'm Wise, Falling Back in Love with You, There's Lighting in These Thunder Thighs, How Can I Say I Miss You, Life Goes On och Yonder Comes the Blues.

Album nr. 4 fortsätter i samma stil som tidigare.

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Broad Casting" gavs ut 1992 av Alligator Records och innehåller 17 låtar: One Hour Mama, Dump That Chump, OBG Why Me Blues, Mind Your Own Business, Evil Hearted Me, If It Had Been a Dog, Seemed Like Such a Good Idea at the Time, Ragtime Rag, Miz Thang, Is You Is or Is You Ain't My Baby, Twisted Mind Blues, Doctor Blues, Nobody's Fool, Don't Treat Your Man Like a Dog, You'd Better Fly Right, It's Alright for a Man to Cry och Shake the Dew Off the Lily.

Album nr. 3 med annorlunda uppsättning medlemmar i gruppen. Basisten har bytts ut mot en mandolinist, gitarrist och violinist.

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Hot Flash" gavs ut av 1991 av Alligator Records och innehåller 16 låtar: Two in the Bush Is Better Than One in the Hand, Sloppy Drunk, One Good Man, Dirty Sheets, Tom Cat Blues, Learn to Settle for Less, You'll Never Get Me Out of Your Mind, (Mr. Insurance Man) Take Out That Thing, Hopin' It'll Be Alright, A Little Bit of Your Loving Goes a Very Long Way, Shopping for Love, Elevator Man, Torch Song #1/Torch Song #2, Why Don't You Do Right, Prove Me Wrong och (No Need) Pissin' on a Skunk.

Detta album nr. 2 i ordningen håller samma klass som det första.

Bluesdog Reviewing The Blues

Saffire -The Uppity Blues Women

"Saffire - The Uppity Blues Women" gavs ut 1990 av skivbolaget Alligator och innehåller 11 låtar: Middle Aged Blues Boogie, Take It on Back, Annie's Blues, Even Yuppies Get the Blues, Drown in My Own Tears, Three Time Loser, Fess Up When You Mess Up, Silent Thunder in My Heart, School Teacher's Blues, I Almost Lost My Mind och Wild Women (Don't Have the Blues).

Denna skiva är trions debutskiva...och en stark sådan. Låtarna är bra och genomarbetade både musikaliskt och textmässigt.

Bluesdog Reviewing The Blues

Jorma Kaukonen

"Stars in My Crown" gavs ut 2007 av skivbolaget Red House Records och innehåller 14 låtar: Heart Temporary, Fur Peace Rag, By the Rivers of Babylon, Living in the Moment, Late Breaking News, Come Back Baby, Mighty Hard Pleasure, No Demon, There's Table Sitting in Heaven, The Man Comes Around, A Life Well Lived, Will There Be Any Stars in My Crown, Preacher Picked the Guitar och Will There Be Any Stars in My Crown (Instrumental).

Ett bra album av och med Jorma som blivit bättre med åren. Detta är dock ingen renodlad bluesskiva men gitarrspelet är storartat tillika Barry Mitterhoffs mandolinspel. Låten "By the Rivers of Babylon" passar inte in i detta album delvis därför den är spelad i baktakt (Reggae) samt att den känns malplacerad och jag föredrar den med Boney M.

För mer information om Jorma Kaukonen och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/181883/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

David Jacobs-Strain

"Stuck on the Way Back" gavs ut år 2002 av Northern Blues Music och innehåller 12 låtar: River Was Green, Bowlegged Charlie, Poor Black Mattie, Sidewalk Rag, Poor Boy/Nobody's Fault, Black and Blue, Dark Hourse Blues, Wild Bill Jones, Linin' Track, Old Man Dancing, Cold Mountain Blues och Broken Wings.

Detta album av och med David Jacobs-Strain är det hittills bästa och bluesigaste tycker jag. Men ett varningens tecken är att lyssna på en hel skiva med honom kan bli jobbigt även om han är en stor tallang, en mycket duktig gitarrist och låtskrivare.

För mer information om David och hans musik: Följ länken här nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183905/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Keb' Mo'

"Keep It Simple" gavs ut 2004 av skivbolaget Epic/Okeh och innehåller 12 låtar: *France, Let Your Light Shine, One Friend, Shave Yo' Legs, *Prosperity Blues, Closer, *Keep It Simple, Riley B. King, House in California, Walk Back In, I'm Amazing och Proving You Wrong.

Detta är en av Keb' Mo's bättre plattor med bra låtarrangemang och bra texter.

Om du vill läsa mer om Keb' Mo' och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/182357/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Bibb

"Roadworks" gavs ut 2004 av Manhaton och innehåller 14 låtar: Tell Ol' Bill, New Automobile, Sugar Mama, Candy Man, Panama Hat, Goin' Down Slow, For You, Gonna Walk This Road, I Want Jesus to Walk with Me, Sebastian's Tune, Shavin' Talk, Saucer 'n' Cup, Gratitude och Lazy Afternoon.

Detta är en ganska bra platta med många tidigare utgivna låtar med bra arrangemang. En svängig platta helt enkelt. Sista låten Lazy Afternoon är ingen jag rekommenderar om man gillar blues.

För mer information om Eric Bibb och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/184216/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Eric Bibb

"Painting Signs" gavs ut i augusti 2001 av Rhino och innehåller 13 låtar: Kokomo, Hope in a Hopeless World, Five Miles Above, I Heart the Angels Singing, Delia's Gone, Got to Do Better, The Light Was Worth the Candle, Angel, Walkin' Home, To Know You, Honest I Do, Paintin' Signs och Don't Let Nobody Drag Your Spirit Down.

Denna skiva är avsevärt mycket lugnare (lågmäld) än någon jag hittills hört med Eric Bibb. På skivan medverkar en "gospelkör" och skivan är mer av soulkaraktär än blues.

För mer information om Eric Bibb och hans musik: Klicka på länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/183830/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Roy Book Binder

1970 gavs Roy Bok Binders debutplatta "Travelin' Man" ut av Genes/Adelphi och innehåller 13 låtar: Travelin' Man, Delia, Biscuts, Statesboro Blues, Weeping Willow Blues, Cincinnati Flow Rag No. 2, Baby It Must Be Love, Bye Bye Baby Blues, Never Drive a Stranger from Your Door, That'll Never Happen No More, Bad Luck Blues, Mississippi Blues och Candy Man.

Roy låter fortfarande likadant idag 2010 som han gjorde 1970. Han är också fortfarande en mycket duktig gitarrist, kort sagt, han håller stilen.

Om du vill läsa mer om Roy Book Binder och hans musik: Följ länken nedan.

http://bluesdog.blogdog.se/p/3437/178486/1/0

Bluesdog Reviewing The Blues

Guy Davis

Sweetheart Like You" gavs ut 2009 och innehåller 14 låtar: Sweetheart Like You, Slow Motion Daddy, Follow Me Down, Sweet Hannah, Bring Back Storyville, Words to My Mama's Song, Down South Blues, Hoochie Coochie Man, Steamboat Captain, Can't Be Satisfied, Baby Please Don't Go, Angels Are Calling, Goin' Back to Silver Spring och Ain't Goin' Down.

Guy har satt sitt avtryck i blueshistorien både när det gäller hans skivor, konserter eller filmer och teater. Han har varit med länge och det går inte att gå förbi honom utan att han nämns. Ett antal skivor har han också hunnit med sedan den första gavs ut för Smithsonian Folkways Recordings 1978. Den har namnet Dreams About Life och består av 9 låtar. Guy Davis har en hes röst som gör sig utmärkt i bluesen. Gitarrspelet finns inget negativt att säga om.

Bluesdog Reviewing The Blues

Guy Davis

"On Air" gavs ut 2007 och är en liveplatta inspelad med publik. Den innehåller 14 låtar: Drop Down Mama, When You've Got a Good Friend, Waitin' on the Cards to Fall, Train Story, Drifting Blues, Good Liquor Gonna Carry Me Down, Sweetheart Like You, Back Door Man, Dust My room, Dust My Broom, Loneliest Road That I Know, Limetown, Step It Up and Go, Saturday Blues och Joppatown.

Här kommer verkligen Guy till sin rätta, live alltså, han bjuder verkligen på sig själv.

Bluesdog Reviewing The Blues

Guy Davis

"Skunkmello" gavs ut 2006 av Red House Records och innehåller 14 låtar: Natural Eas'man, Goin' Down Slow, The Chocolate Man, It Takes Love to Make a Home, Shaky Pudding, Po' Boy Great Long Ways from Home, Blues in the Midnight Hour, Blackberry Ramble, Fonza Curry, Maggie Campbell Blues, Skunkmello's Dance of the Chickens, Hooking Bull at the Landing, Shooting Star och Uncle Tom's Dead.

Som plattorna nedan, bra alltså.

Bluesdog Reviewing The Blues

Guy Davis

"Chocolate to the Bone" gavs ut 2003 och innehåller 14 låtar: Limetown, Tell Me Where the Road Is, Step It Up and Go, I Believe I'll Lose My Mind, Right on Time, Set a Place for Me, Shortin' Bread, Driftin' Blues, Sho 'Nuff Satisfied, Matchbox Blues, Honey Babe, Back Door Man, Railroad Story och Saturday Blues.

Denna platta är en av de bättre då han framför traditionella och etablerade artisters låtar...och gör det bra.

Bluesdog Reviewing The Blues